Utländska läkare ökar mest i Uppsala
Regionen Uppsala och Örebro län har den största ökningen av utländska läkare i landet. På fem år har antalet trefaldigats. Trots att de svenska läkarutbildningarna har utökat antalet platser är det brist på läkare i Sverige.
Alkwin Wanders från Tyskland som arbetat på Institutionen för patologi och cytologi i Uppsala sedan 1998.
Foto: Pelle Johansson
- Jag trivdes bra i Sverige och efter två års forskning ansökte jag om svensk läkarlegitimation för att börja arbeta på Patologen i Uppsala.
Patologi, läran om sjukdomar, är en av de specialiteter som har brist på folk.
- Vi saknar ett hundratal specialistläkare inom patologi i Sverige. Och flera av de som arbetar i dag börjar närma sig pensionsåldern, säger Alkwin Wanders från Tyskland som arbetat på Institutionen för patologi och cytologi i Uppsala sedan 1998.
Också inom psykiatri, anestesi och allmänmedicin är det brist på läkare.
- Det är ingen risk för att utländska läkare kommer och tar våra jobb, säger Björn Ragnarsson, chefsläkare på Akademiska sjukhuset. I stället är vi tacksamma för all hjälp vi kan få. I Norrland och andra glesbyggda områden finns det alldeles för få allmänläkare för att det ska vara bra.
Fördubbling av andelen utländska läkare
Den fria rörligheten för arbetskraft inom EU gör att många läkare kommer till Sverige för att arbeta. 412 läkare med utländsk utbildning, som fått sin svenska läkarlegitimation ett år tidigare, arbetade år 2003 inom den svenska hälso- och sjukvården. Det är en fördubbling om man jämför med fem år tidigare. I regionen Uppsala och Örebro län är antalet 124.
Några siffror på hur många av dessa som är svenskar som läst läkarutbildningen utomlands finns inte. Men enligt Johan Frisack på Socialstyrelsen rör det sig troligen bara om ett fåtal.
- Vi räknar med att boomen av nyutexaminerade läkarstudenter som studerat utomlands kommer först nästa år.
Det beror bland annat på att Danmark, som är det största enskilda utbildningslandet, utvidgade sin utbildning år 2000 och kunde börja ta emot fler svenska studenter. I år studerar 950 svenskar till läkare utomlands med studiemedel från CSN. Det är en ökning med 700 på tio år. Höga antagningskriterier till läkarutbildningen vid de svenska universiteten kan vara en bidragande orsak till ökningen. Enklare regler för utländskt utbildade läkare att få svensk läkarlegitimation kan vara en annan.
FAKTA
Den som har en läkarlegitimation från ett EU- eller EES-land får automatiskt svensk läkarlegitimation vid ansökan. Det finns inga krav på att läkare från EU-länder som vill arbeta i Sverige måste kunna svenska. Det är upp till den enskilda arbetsgivaren att avgöra hur goda språkkunskaper den anställde bör ha.
Den som kommer från ett land utanför EU måste utföra och klara ett medicinskt kunskapsprov för att få göra svensk AT-tjänstgöring och få en svensk läkarlegitimation. Provet genomförs under tre dagar och består av ett skriftligt prov och två praktiska prov. Tyngdpunkten ligger på medicin och kirurgi men omfattar även psykiatri, pediatrik och gynekologi. Provet är på svenska. Den som misslyckas en första gång har möjlighet att göra om provet två gånger. Sista hindret efter klarat kunskapsprov och AT-tjänstgöring är en kurs i samhälls- och författningsskap.
Specialister, det vill säga läkare med vidareutbildning, som vill arbeta i Sverige slipper vanligtvis kunskapsprovet och gör i stället en provtjänstgöring på sex månader.
Så jobbar vi med nyheter