Utmanarrätten infördes av den borgerliga alliansen vid makttillträdet 2006. Tanken var att privata företag som ansåg att de kunde utföra en uppgift inom kommunen billigare och bättre skulle kunna utmana verksamheten och vinna den efter en upphandling. En utredning som gjorts pekar på både för och nackdelar med systemet. En fördel är att utmaningarna kan ses som en påtryckare för kommunal verksamhetsutveckling, högre effektivitet och kvalitet. Samtidigt har utmaningarna blivit så få så de ”mer eller mindre spelat ut sin roll”.
Nu tar den rödgröna majoriteten bort möjligheten.
– Vi anser att utdelningen har varit för liten. Bara 14 av 78 utmaningar har lett till att en upphandling skett. Två har vunnits av utomstående aktörer. Det är bättre om nämnder och bolag kan själva ta initiativ till upphandlingar där det behövs. Men då måste man vara öppna för det om man ser att andra kan göra något bättre, säger kommunalrådet Maria Gardfjell (MP).
De rödgröna anser också att utmanarrätten slukar för mycket resurser när kommunen ska utreda om en verksamhet går att utmana eller inte.
Kommunstyrelsen tog på onsdagen beslutet att lägga ned utmanarrätten. Allianspartierna och Sverigedemokraterna reserverade sig mot beslutet.
– Det här visar att de rödgröna partierna inte har någon som helst ambition för hur kommunens skattemedel används. Det här är ett ideologiskt motiverat beslut, säger kommunalrådet Stefan Hanna (C).
Även om få utmaningar lett till att en verksamhet handlats upp så anser han att bara vetskapen om att det finns en rätt att göra en utmaning leder till högre effektivitet.
– Det här konstaterar också utredningen. Kommunen får ett tryck på sig att vara bättre om de vet att den här rätten finns. Det har ett värde i sig, anser Stefan Hanna.