Beslutet att från och med höstterminen 2011 införa en studieavgift per läsår för studenter från länder utanför EU och EES har drastiskt påverkat Högskolesverige. Vid Uppsala universitet kostar det från 80 000 till 180 000 kronor beroende på utbildning.
Enligt en färsk rapport från Högskoleverket har Sverige tappat 80 procent av studenterna från de här länderna sedan avgifterna infördes. Även om tappet är mindre för Uppsalas båda universitet är minskningen stor även här. Och det är ingen bra utveckling, menar Uppsala universitets rektor Eva Åkesson.
– Vi måste värna det globala klassrummet och våra svenska studenter måste få möta världen här. Men det handlar också om kompetensförsörjning för högskolor, universitet och näringsliv. Vi måste upp till den nivå vi låg på innan avgifterna, säger Eva Åkesson.
Hon menar att lärosätena i hög grad lämnats ensamma att hantera en situation med för få stipendier, för klena marknadsföringsinsatser och för mycket krånglig byråkrati runt utbytesprogram, uppehållstillstånd och arbetstillstånd, med mera.
– Vi borde få stöd i stället för att hinder ska läggas ut. Det finns en massa saker att sopa upp efter reformens genomförande, som inte gjorts.
I debatten före avgiftsbeslutet höjdes många höga röster för ett omfattande stipendieprogram. Med för få stipendier skulle risken vara stor att Sverige gick miste om kompetenta studenter, eftersom många inte har ha råd att studera här, löd argumenten. Svenska institutet är den myndighet som fått regeringens uppdrag att distribuera stipendier. I dag delar de ut drygt 200 stipendier per år, som täcker studieavgiften och i vissa fall även levnadskostnaderna. Det kan jämföras med de 7 600 studenter från de här länderna som antogs höstterminen före avgiftsreformen. Stipendiemedel kommer även från Internationella programkontoret till lärosätena, men i övrigt är det upp till lärosätena själva att få fram medel till stipendier.
Det här är för dåligt, menar Eva Åkesson, som även pekar på behovet av mer strategisk marknadsföring av Sverige. För att koordinera marknadsföringen av Sverige som utbildningsnation har Svenska institutet 4 miljoner kronor om året i budget.
– Det är mycket blygsamt. Här behövs en kraftsamling och det måste till politiska initiativ. Jorden är stor och det är väldigt svårt för oss på exempelvis Uppsala universitet att marknadsföra oss själva i hela världen, säger Eva Åkesson.
Två institutioner med utbildningar som berörts markant av studieavgifterna är den för biologisk grundutbildning och den för kvinnors och barns hälsa. Företrädarna ser dock olika på konsekvenserna.
– Vi har fått en större blandning av nationaliteter. Tidigare var Kina och Indien väldigt dominerande. Det är en bra utveckling, säger Håkan Rydin, kursledare för masterprogrammet i biologi.
För masterutbildningen i internationell hälsa har avgifterna varit mycket negativa, menar Magdalena Bjerneld, en av kursledarna.
– Vi vill ha just den här kategorin studenter på vår utbildning. Det är en kvalitetsfråga. Men stipendierna är alldeles för få. Det finns bara enstaka, säger hon.
På den punkten får hon medhåll av Håkan Rydin, som dessutom ser en risk att vi inte rekryterar de bästa studenterna med dagens stipendiesystem.
– Stipendierna är löjligt få och beviljas först efter man ansökt. Det kan göra att de som söker hit främst är de som kan finansiera sina studier i Sverige även utan stipendium.