Utredare vill spola specialprogram
Genom att skapa specialutformade program kan friskolor få större ersättningar än de borde ha, hävdar kritiker. Regeringen vill ta bort merparten av de specialutformade programmen och därmed måste ersättningssystemet göras om.
Anita Ferm som lett en omfattande utredning av gymnasieskolan på uppdrag av regeringen, känner igen frågan.
- Till exempel elprogrammet är inte så billigt att driva och kräver en hel del utrustning. Vi har stött på friskolor som försökt drapera sina elprogram till något annat än vad som egentligen finns under skynket.
Enligt Anita Ferm finns det 9 000 lokala kurser, som ofta ingår i specialutformade program och hon menar att kvalitetskontrollen är dålig och att myndigheterna inte alltid vet vad eleverna egentligen lär sig.
Hon anser att den lokala frihet som finns när det gäller specialutformade program har lett för långt och att de inte uppfyller det innehåll och de krav som finns i de nationella programmen.
- Jag föreslår i min utredning att en stor del av de specialutformade programmen tas bort. För till exempel elprogrammet måste skolorna då ge de kurser som det nationella elprogrammet innehåller.
Regeringen planerar att genomföra förslaget vilket skulle innebära att friskolor inte längre kan utforma program som exempelvis innehåller bara delar av ett elprogram och sedan få elprogrammets höga ersättningar.
- Det skulle rensa upp i floran av program och innebära mer likvärdiga spelregler mellan kommunala och fristående skolor, anser Leif Wiklund, uppdragsstrateg vid Uppsala kommun.
Friskolegymnasierna inriktar sig hårt mot elprogrammet. Inget annat yrkesförberedande program vid landets friskolor har fler elever än just elprogrammet.
Sammantaget rör det sig om 9 900 elever vilket kan jämföras med till exempel programmet för barn och fritid där friskolorna bara har 750 elever.
Det egentliga, nationella elprogrammet är till stora delar en utbildning för elektriker, hissmontörer och liknande men har även en inriktning mot datorteknik.
Drygt fyra av tio elever vid friskolornas specialutformade elprogram finns vid någon av John Bauer-koncernens eller It-gymnasiets skolor runt om i landet. Eleverna vid båda dessa skolors elprogram läser en it-utbildning.
Kritiker anser att dessa it-utbildningar borde ersättas enligt de lägre normerna för ett mer teoretiskt program och inte enligt elprogrammets normer.
Om ersättningen krymptes med 10 000 kronor per elev skulle det innebära en minskad utgift för kommunerna på 44 miljoner kronor om året för dessa båda friskolekoncerner.
I fjol betalade Uppsala kommun totalt 34 miljoner kronor för de elever vid John Bauer-gymnasiet och It-Gymnasiet i Uppsala som går it-utbildningar inom ramen för elprogrammet.
Så jobbar vi med nyheter