Utredning: Spårväg behövs i Uppsala

Dagens stadsbussar kan om ett tiotal år få sällskap av ytterligare ett trafiksystem – BRT. Ytterligare ett par decennier framåt pekar mycket på att spårvagnar kommer att krävas för att Uppsalas kollektivtrafik ska fungera.

Uppsala 2050? Så här kan det se ut på Munkgatan nära Svandammen om staden får spårväg.

Uppsala 2050? Så här kan det se ut på Munkgatan nära Svandammen om staden får spårväg.

Foto: Skiss: White

Uppsala2016-12-08 16:03

På torsdagen presenterade Uppsala kommun och landstinget i Uppsala län en utredning som ska ligga till grund för ett beslut om vilket eller vilka trafiksystem som ska komplettera dagens stadsbussar. Bakgrunden är att Uppsala kommun väntas öka från dagens 210 000 invånare till omkring 350 000 år 2050, något som ställer höga krav på kollektivtrafiken.

Utredningen har gjorts av konsultföretaget WSP och och ger ett bra beslutsunderlag, enligt Bertil Kinnunen (S), ordförande i landstingets kollektivtrafiknämnd.

– Men det kommer att krävas ytterligare utredningar och kompletteringar innan vi kan fatta ett beslut, säger han.

I utredningen beskrivs två system som lämpliga för Uppsala. Dels BRT (Bus Rapid Transit) som innebär ett högt utvecklat system med snabbussar, dels stadsspårväg. BRT-bussarna är ofta dubbelledade och kräver en infrastruktur liknande den som spårvägen behöver. Det handlar om egna körfält och tydliga busstråk plus att bussarna angör stationer snarare än hållplatser. Spårvägen kräver förstås också en egen infrastruktur med spår och kontaktledningar.

Förstärkningen av kollektivtrafiken ska göras i form av en "åtta" som går igenom stadens centrala delar och flera av de yttre stadsdelarna. Grovt sett går den från Gränby i nordost via innerstaden ned mot Gottsunda och Ultuna i södert.

Utredningen visar att det några år före 2030 kommer att krävas BRT-bussar för att möta den förväntade mängden resenärer. 20 år senare räcker inte BRT till, utan då om inte förr är det dags att sätta in spårvagnar.

Den beräknade totalkostnaden för stadsspårväg uppgår till cirka 7,2 miljarder över 60 år och för BRT 5,8 miljarder kronor.

– Det handlar om stora investeringar i såväl vägar som en väl fungerande vagnpark. När allt är på plats vet vi inte i dag. Det är många beslut som ska fattas av både oss och Uppsala kommun, säger Bertil Kinnunen.

I utredningen finns ingen rekommendation för vilket alternativ som är lämpligast, det blir upp till politikerna i kommun och landsting/region att avgöra. Det kan också bli så att "åttan" trafikeras av BRT på vissa av de 15 delsträckorna och av spårvagn på andra.

Närmast väntas kommunens gatu- och samhällsmiljönämnd i nästa vecka fatta beslut om det så kallade Kunskapsspåret, som ska dimensioneras för att klara spårväg/BRT. Kunskapsspåret är den del av "åttan" som ska knyta ihop centrala staden med Ultuna.

–Vi fick 120 miljoner kronor i stadsmiljöavtal tidigare i år, och för att vi ska få de pengarna måste vi fatta beslut före årsskiftet. Själva arbetet måste komma i gång senast 2018, säger Johan Lundqvist (MP), ordförande i nämnden.

BRT och spårväg

BRT står för Bus Rapid Transit och kännetecknas av bland annat:

Raka tydliga linjesträckningar.

Full prioritet på egna bussbanor och skyddade busskörfält.

Bussarna angör stationer snarare än hållplatser.

Relativt långa stationsavstånd.

Spårväg

Stadsspårväg ses som ett kollektivtrafiksystem med hög kapacitet och attraktivitet.

Spår och kontaktledningar är de viktigaste delarna i systemets infrastruktur.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om