V8-muller och kranbilar ett vårtecken vid ån

Vädret är mulet, regnet hänger i luften och några droppar faller också, och det är åtta grader. Råkallt. Det är ingen vårdag så som de flesta vill ha den. Men det hindrar inte att det är full aktivitet vid varvet intill Hamnesplanaden i Uppsala.

Vädret är det ingen som bryr sig om just i denna stund.

När den här dagen är kommen så är det båtarna som står i centrum. Mest motorbåtar vid just det här varvet, där det står ungefär 160 båtar uppställda.

För Eva och Hamid Karim har det inte blivit så många sjösättningar eftersom båtintresset är relativt nytt. Visserligen är Eva uppväxt med pappas träbåt, men att äga en själv, nej, det har inte varit aktuellt – förrän nu.

– Vi har haft båten i två år. Det var 2018, när det var så varmt, som vi började prata om att skaffa en båt, berättar Eva Karim samtidigt som deras motorbåt (med en diesel V8-motor) lyfts av kranbilen för att sjösättas.

Maken Hamid Karim startar motorn och visst, det hörs lite muller från V8:an.

Sjösättningen går som på ett löpande band. Många båtägare är på plats och ett 30-tal gubbar (ja, det är nästan bara män) från Uppsala Motorbåtssällskap dirigerar som om de aldrig gjort något annat.

– Det har blivit några år här nere, säger "varvsgubben" Stickan Birath med ett leende.

Stämningen verkar vara på topp. Kanske är det annorlunda i september när båtarna ska ställas upp.

Johan Lindén är ordförande för Uppsala Motorbåtssällskap och har jobbat i föreningen i snart 30 år. Han har förstås en egen båt – och det är inte vilken skuta som helst. En Sea Ray med dubbla V8-motorer på sammanlagt 850 hästkrafter. Är det månne en båt som seglarna tittar lite snett på?

– Jaa... så kanske det kan vara. Ibland. Men vi brukar respektera varann, säger Johan Lindén och skrattar.

Några missöden såg inte UNT:s reporter under besöket. Inga tappade båtar och inga båtar som sjönk, även om det muttrades några gånger bland varvsgubbarna när kranbilen lyfte av en träbåt som de visste brukar ta in vatten.

Apropå gubbarna: Utan Monika Karlsson hade de inte klarat sig. Hon har varit med sedan början av 1970-talet och ser till att de får ordentligt med mat.

– Utan mig hade de inte fått något gjort, säger Monika Karlsson samtidigt som Per Lindén nickar instämmande och "Lelle" Nilsson konstaterar att "Monkan är helig för oss."

Nu hoppas alla båtägare på riktig vårvärme.