Just nu är containrarna fullproppade med fallfrukt på kommunens återvinningscentraler.
– Man känner på doften att vi närmar oss, säger avfallsingenjör Frida Nordlund medan vi rör oss bland containrarna på anläggningen i Fyrislund.
Containern för fallfrukt är välfylld och orsakar en lukt av lätt jäst frukt. Det är här, i containrarna särskilt vikta för just fallfrukt, som äpplen och andra frukter från Uppsalabornas träd ska hamna om de inte äts upp eller läggs på komposten. Men många slänger sina äpplen i de bruna kärlen för matavfall. Vissa är ambitiösa och lägger frukten i de bruna papperspåsarna, men vissa fyller bara kärlen med frukt.
– Det är mycket vanligt och orsakar tyvärr en hel del svårigheter i driften så här års. Problemet uppstår vid samma tidpunkt varje år, säger Frida Nordlund.
"En möjlig förklaring till varför många fortfarande lägger sin fallfrukt i kärlet är för att kärlet tidigare benämndes som 'kompost' och inte matavfall som det heter i dag" Frida Nordlund.
Men varför får man inte slänga äpplen som matavfall?
– Många matavfallskärl överfylls med fallfrukt och går helt enkelt inte att tömma på grund av vikten. Prova själv att rulla ett kärl fullt av äpplen.Tunga och svårrullade kärl innebär en väldigt dålig arbetsmiljö för den som ska tömma cirka 300 matavfallskärl varje dag.
Men äpple som äpple, hur kan det vara skillnad?
– Vi har full förståelse för att det är svårt att förstå skillnaden, men grundreglen är: Var har ditt avfall uppstått, i köket eller i trädgården?
I Uppsala finns ingen fastighetsnära insamling av trädgårdsavfall utan man hänvisar alltså till återvinningscentralerna. Faktum är att du kan tvingas betala 500 kronor per kärl och tillfälle i felsorteringsavgift om du inte sorterar rätt.
Tonvis med frukt lämnas in på Uppsalas återvinningscentraler som alla just nu har särskilda containtrar för fallfrukt.
Men för att komplicera frågan om äpplena ytterligare hamnar faktiskt matavfallet och insamlad fallfrukt på samma ställe i slutändan, på biogasanläggningen.
– Men det enda hållbara och arbetsmiljöriktiga insamlingssättet vi har i dag är att du som fastighetsägare själv på valfritt sätt transporterar din överblivna fallfrukt till någon av våra återvinningscentraler, säger Frida Nordlund.
"Om du skalar ditt äpple för att göra en paj och slänger skalet och kärnhuset från äppletär det matavfall. Om du i stället går ut i din trädgård och samlar ihop fallfrukt, ris och grenar så är det trädgårdsavfall" förklarar Frida Nordlund.
Uppsala är inte den enda kommunen som har problem med att fallfrukt slängs i kärlen för matavfall. I Östhammar kan avfallshanterarna stöta på kärl som är i princip fyllda med äpplen.
– Det funkar inte, kärlen blir för tunga. Vi hänvisar till våra återvinningscentraler och försöker informera alla kunder om vad som gäller. Att det är ett bra äppelår bidrar till att problemen blir större, säger Cecilia Willén Johansson, teknisk chef på Östhammars kommun.
Exakt hur mycket fallfrukt som lämnas in som matavfall är oklart. Ofta väljer avfallshanteraren att inte tömma kärlet utan lämnar en lapp som informerar om att det är felsorterat.
Ja, många uppländska äppelodlare vittnar om att 2024 är ett otroligt äppelår. Och det beror på varmt vårväder.
– Mängden äpplen avgörs av hur många pollinatörer som flyger. Om det är för blåsigt söker pollinatörerna inte träden och om det är kallt gror inte pollenkornen och kan befrukta äggcellen, säger Kimmo Rumpunen, hortonom och forskare på Sveriges lantbruksuniversitet.
Ofta kan en frostknäpp ställa till det för blomningen.
– Det som hände i år var att vi fick en väldigt gynnsam period och blomningen kom igång tio till fjorton dagar tidigare än vanligt. Det gör också att vi nu ser en mognad som är runt tio dagar tidigare än vi brukar.
Äppelexperten Kimmo Rumpunen på SLU säger att det är ett "väldigt bra" äppelår, men han vill inte säga att det är "extremt bra".
Hur vanligt är det med riktigt bra äppelår?
– 2018 var ett extremt bra år. Det inträffar kanske två gånger på tio år. I år skulle jag säga att det är ett väldigt bra år på många platser i framför allt södra delarna av landet, men det finns så klart lokala variationer, säger Kimmo Rumpunen.