Väktarjakt på klottrare ingen succé
Försöket får fortsätta året utUppsala kommuns försök att hindra skadegörelse och klotter med hjälp av väktare blev ingen omedelbar succé. Skadegörelsen har inte minskat, men försöket får ändå fortsätta året ut. Det kan ha hindrat en ökning, enligt ansvariga.
Efter sex månaders provperiod har nu projektet förlängts fram till nyår. Därmed hoppas ansvariga få en säkrare grund för att avgöra om väktarnas insats har effekt.
Ingen har tagits på bar gärning
Dick Larsson menar att det varma sommarvädret talar för att klotter och skadegörelse kunde ha ökat om inte projektet funnits. Väktarna kan ha haft en dämpande effekt, som gjort att skadegörelsen stannat på oförändrad nivå. Klart är att inga klottrare eller skadeverkare tagits på bar gärning av den utökade bevakningen.
UNT berättade i juni om det nya försöket. Bevakningen sker i samband med vaktbolagets ordinarie rundor till kommunens byggnader — särskilt skolor — under kvällar, nätter och helger. Det nya är att väktarna mer aktivt ska försöka förhindra klotter och skadegörelse, bland annat genom att aktivt söka upp och tala med ungdomar på platserna.
Syftet är att väktarnas närvaro ska avskräcka från skadegörelse, men också att de ska försöka få upp ögonen på presumtiva gärningsmän om följderna.
Klottret kostar miljoner
Väktarpatrullerna har ansetts vara flexibla och snabbt kunna lägga om sina bevakningsrutter till särskilt utsatta områden eller skolor. En gång i veckan har kommunens personal och väktarna träffats, för att stämma av var insatserna bäst behövts just då.
Kommunens kostnad för hela försöksperioden blir cirka 400 000 kronor. Blir projektet permanent krävs det att väktarna hindrar skadegörelse för över
800 000 kronor per år för att det ska bli direkt lönsamt. Totalt kostar skadegörelse och klotter på kommunens fastigheter 2,2 miljoner kronor per år i reparation och sanering.
Så jobbar vi med nyheter