Vanligaste Nobeltipset slår inte in

Uppsala2016-10-02 10:00

Som vanligt spekuleras det en hel del om vilka som under den kommande veckan tilldelas världens mest prestigefulla priser. Något förhandstips lär slå in, men räkna också med en del överraskningar.

Ett av de vanligaste förhandstipsen är att detektionen av gravitationsvågor från rymden i september förra året, vars existens Albert Einstein förutspådde för 100 år sedan, uppmärksammas med årets fysikpris.

Jag tror inte att tipset slår in. Av vad jag tror mig ha förstått är upptäckten visserligen ett genombrott i klass med Higgs för några år sedan, men timingen är fel. När upptäckten offentliggjordes vid en internationell presskonferens i februari i år hade nomineringstiden för Nobelprisen passerats med elva dagar. Av formella skäl lär därför Ronald Drever, Kip Thorne och Rainer Weiss få vänta på sitt fysikpris till 2017, såvida de inte i smyg nominerades innan upptäckten blev officiell.

Säkert är också att fysikpriset inte tillfaller Deborah Jin, som för sin upptäckten av det första så kallade fermionkondensatet varit tippad som den första kvinnliga fysikpristagaren på över 50 år. Det är för sent att ge henne ett Nobelpris. Hon avled i cancer för ett par veckor sedan, vid bara 47 års ålder.

Ett par av de hetaste namnen i förhandsspekulationerna kring kemipriset förra året var Emanuelle Charpentier, gästprofessor vid Umeå universitet, och amerikanskan Jennifer Douda. De upptäckte det så kallade CRISPR-Cas9-systemet, som kan användas som ett slags "genetisk sax" för att på ett exakt, förutbestämbart sätt redigera och ändra i arvsmassan.

I år är de inte lika förhandstippade, men eftersom upptäckten är lika banbrytande nu som i fjol bör de ha goda chanser att bli 2016 års kemipristagare.

Ett sätt att förutspå Nobelpristagare är att kolla vilka som mottagit andra prestigefulla priser. Inte sällan har Nobelpristagare i medicin redan tilldelats det amerikanska Laskerpriset, oftast tre till fyra år tidigfare. För tre år sedan fick Ingeborg Hochmair, Graeme Clark och Blake Wilson ett Laskerpris för uppfinningen av så kallade cochleaimlantat, som hjälpt 10 000-tals döva att höra. De borde ha förutsättningar att bli populära medicinpristagare i år, också långt utanför forskarsamhället.

Kring vilka som kommer att tilldelas medicin-, fysik- och kemipriserna spekuleras det bara, kring tänkbara litteratur- och fredspristagare både spekuleras och spelas det. Ska man döma av oddsen hos spelbolagen blir japanen Haruki Murakamlitteratuirpristagare och befolkningen på de grekiska öar som tagit emot båtflyktingar tilldelas fredspriset.

Krönika

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om