Vanligt att inte ge livsförlängande behandling

Det är inte ovanligt att livsuppehållande behandling i livets slutskede inte sätts in eller avbryts. I Sverige tas besluten i en tredjedel av fallen utan att läkaren först diskuterat frågan med patienten själv eller anhöriga.

Uppsala2005-03-01 00:00
Det framgår av en europeisk studie kring medicinska beslut i livets slutskede, som publiceras i det nya numret av den medicinska tidskriften Archives of Internal Medicine.
"Hos äldre patienter som inte är intagna på sjukhus föredrar många läkare att inte ens påbörja livsförlängande behandling framför att avbryta den i ett senare skede", skriver forskarna bakom studien.

Vanligast i Schweiz
I studien har läkare i Belgien, Danmark, Italien, Nederländerna, Schweiz och Sverige anonymt besvarat en enkät kring mer än 20 000 patienter som de haft ansvaret för i livets slutskede.
Enligt svaren förekommer beslut om att inte sätta eller avbryta behandlingar som skulle kunnat förlänga patienternas liv i alla sex länderna, men i kraftigt skiftande omfattning.
Allra vanligast var sådana beslut i Schweiz, där mer än två femtedelar av dödsfallen föregicks av beslut om att avstå från livsförlängande behandling.
I Sverige togs sådana beslut inför drygt vart femte dödsfall och i Italien inför bara ungefär vart 18:e dödsfall.
Enligt svaren togs besluten inte bara i livets absoluta slutskede, när livsuppehållande behandling inte skulle kunna ha förlängt patientens liv med mer än bara några dagar.
I Nederländerna uppgav läkarna att besluten om att avstå från livsförlängande behandling i vart tionde fall lett till att patientens liv förkortats med mer än en månad. I Sverige skedde detta bara i ungefär vart 50:e fall.

Högteknologiska behandlingar
I alla länder gällde de flesta besluten om att avstå från livsförlängande åtgärder förhållandevis enkla behandlingar som medicinering eller vätske- och näringsterapi. Att avstå från eller avbryta högteknologiska behandlingar, till exempel dialys, var ovanligt.
Även om beslut om att avstå från livsförlängande behandlingar för det mesta tas i samråd med patienten själv eller med nära anhöriga finns påtagliga skillnader mellan hur ofta läkarna i de sex länderna tar en sådan diskussion.
I Nederländerna uppgav läkarna att de i 19 fall av 20 diskuterat beslut om att avstå från en viss livsförlängande behandling med patienten eller någon anhörig.
Sverige och Italien var de länder där läkarna var minst benägna att diskutera frågan. I dessa länder tog läkarna i nära en tredjedel av fallen helt på egen hand besluten om att inte sätta in eller avbryta en livsförlängande behandling.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om