Många av oss kommer om ett par timmar sitta dästa vid matbordet med känslan av att vi åt för mycket av julmaten och julgodiset. I år igen.
För en del är det här just en årlig engångsföreteelse, men för andra är kosthållningen ett allvarligt problem. Faktum är att ohälsosamma matvanor ökar risken för sjukdom och till och med förtida död. Socialstyrelsen uppskattar att var femte svensk har ohälsosamma matvanor. För att möta behoven hos den här gruppen finns i dag sju stycken dietister inom primärvården i Uppsala, dit läkare kan remittera patienter.
I dag är remisserna så många att dietisterna inte hinner med något annat än att ta emot patienter för att klara vårdgarantin. Enligt flera dietister som UNT har talat med, ökar antalet remisser stadigt.
Knappt hälften av ärendena rör övervikt, men det kan också handla om undernäring, allergier, näringsbrist, och så vidare.
På Gottsunda vårdcentral arbetar dietisten Åsa Andersson, som just har informerat Ubah Hashi om alternativ till komjölksprotein. Sonen Abdul Wadood får eksem av proteinet och eftersom Ubah Hashi ammar måste hon nu helt undvika komjölksprotein i sin egen kost.
– Trycket på oss är väldigt hårt. En dietist på varje vårdcentral borde det åtminstone finnas. Jag är ganska säker på att beslutsfattarna inte förstår bredden av vår verksamhet, säger Åsa Andersson.
Men kanske kommer nu krav på förändring att ställas på beslutsfattarna. I Socialstyrelsens förslag till nya nationella riktlinjer för bättre folkhälsa, föreslås nämligen en stor satsning på kvalificerad rådgivning för att minska de ohälsosamma matvanorna. Det förebyggande arbetet för bättre folkhälsa har ingen självklar ställning inom hälso- och sjukvården, skriver Socialstyrelsen, som konstaterar att ohälsosamma matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på.
I dag får Åsa Andersson och hennes kolleger inom primärvården prioritera efter diagnos bland remisserna, i stället för att arbeta förebyggande. Hon gör en jämförelse med antalet sjukgymnaster.
– Vi är otroligt få jämfört med dem. Vore vi fler skulle vi också kunna hjälpa så många fler. Går Socialstyrelsens nya riktlinjer igenom måste vi bli många fler om vi ska klara att följa dem, säger hon.
I Tierp arbetar Karin Jonsson som dietist. Även hon beskriver en hårt pressad arbetssituation, samtidigt som det är egentligen är många fler som behöver hjälp.
– Behoven är otroligt stora. Vi skulle kunna jobba mycket mera förebyggande, gå ut till allmänheten, arbeta med grupper eller familjer. Men nu har vi inte möjlighet till det, säger hon.