– Akademiska är en avancerad tillväxtmotor som måste vårdas på alla sätt, säger landstingsrådet Erik Weiman.
De sex landstingen i sjukvårdsregionen köpte högspecialiserad vård från Akademiska sjukhuset för 1,6 miljarder kronor förra året. För det fick de en rabatt på i genomsnitt 21,3 procent eller 341 miljoner kronor. Kostnaden för rabatterna har ökat med de nya femåriga vårdavtal som slöts under 2010. Enligt de prognoser som gjorts kan de röra sig om mellan 40 och 60 miljoner kronor.
Rabattsystemen har lite olika konstruktion beroende på vilket landsting det gäller. Vanligast är en trappstegsmodell där rabatten stiger ju mer vård ett landsting köper. Gävleborgs län som köpte mest vård från Akademiska får 14 procents rabatt för de första 175 miljonerna, 26 procent för vårdköp från 175 till 382 miljoner och 50 procents rabatt för all vård de köper däröver.
Enligt Karolina Sidwall, marknadschef vid Akademiska som förhandlat fram avtalen i samarbete med förre sjukhusdirektören Marie Beckman Süurkula, har den ökade konkurrensen mellan universitetssjukhusen tvingat fram höjningen av rabatterna.
– Avtalen har funnits länge. Men när de nya skulle förhandlas förra året så hotade landstingen i Västmanland och Sörmland att sluta avtal med landstingen i Stockholm och Örebro i stället. Man spelade ut oss mot varandra, säger hon.
Vad Stockholm erbjöd vet ingen. Men landstinget fick bättra på sitt bud. Patientunderlaget och pengarna från övriga landsting behövs för att upprätthålla den högspecialiserade vården på Akademiska.
I dag går sjukhuset med stora underskott, till en del beror det på rabatterna. Att ta bort dem skulle dock inte hjälpa.
– Tar vi bort rabatterna så tar vi också bort en del av intäkterna och de är betydligt större. Den högspecialiserade vården står för en tredjedel av sjukhusets intäkter. Sett i ett helhetsperspektiv så gynnar avtalen Uppsalaborna som får ta del av en bra vård av hög kvalité, säger Karolina Sidwall.
Rabatterna oroar dock landstingsrådet Ludvig Larsson (FP) som tycker Akademiska hamnat i en ”olycklig” situation.
– Vi tvingas till rabatter som vi egentligen inte har råd att ge. Det här är pengar som vi måste hitta vägar för att ta igen. Rabatterna ger dessutom en bild av att vi tar ut ett för högt pris. Men Akademiskas priser är självkostnadspriser, säger Ludvig Larsson.
Det här innebär ju att skattebetalarna i Uppsala län finansierar vård för patienter i andra landsting?
– Det är inte bra för någon. Jag vill ha en djupare diskussion med övriga landsting i regionen om de här frågorna.
Varför har ni inte gjort det tidigare?
– Avtalen har helt skötts av Akademiska utan politiska beslut. Vi har inte sett det här som ett problem. Nu måste vi lyfta frågan till en politisk nivå.
Landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) ser dock mer till samarbetet inom regionen än till pengarna:
– Det finns ett direkt samband mellan Akademiska sjukhuset och tillväxt och arbetslöshet i vårt län. Vi har en växande sektor med läkemedelsföretag som är beroende av den forskning som bedrivs vid sjukhuset. I övriga landsting finns också fyra forskningscentra som är av betydelse för Akademiska.
Så du är nöjd med avtalen?
– Ja. Akademiska är en avancerad tillväxtmotor som måste vårdas på alla sätt. Men vi behöver jobba mer med samverkan inom regionen.