VÀrdelöst med vÀrdegrund?
Modeordet just nu Àr "vÀrdegrund". Staten satsar hundratals miljoner pÄ att förÀndra attityder inom olika myndigheter - bortkastade pengar sÀger vissa.
Men det Àr bortkastade pengar, anser Lennart Sjöberg, psykologiprofessor vid Handelshögskolan i Stockholm.
- De flesta Àr nog beredda att hÄlla med om vikten av mÀnniskors lika vÀrde och likhet inför lagen. DÀrför Àr det meningslöst att lÀgga ner sÄ mycket pengar pÄ ett vÀrdegrundsarbete, sÀger Lennart Sjöberg.
ĂndĂ„ Ă€r det inte sĂ„ ovanligt att anlita konsulter för just detta.
I december i samband med kravallerna i RosengÄrd, kallade nÄgra Malmöpoliser deltagare för "blattejÀvel" och "apajÀveln". UngefÀr samtidigt avslutades den första etappen i polisens stora arbete i vÀrdegrundsfrÄgor som pÄgÄtt i över ett Är och kostat miljontals kronor.
VÀrdeord Àr dock inget nytt inom polisen. PÄ 40-talet skulle verksamheten genomsyras av hÀnsyn, hövlighet, hjÀlpsamhet och humor. Men nu pÄ 2000-talet gÀller "engagemang, effektivitet och tillgÀnglighet".
SÄ hur kunde det hÀr hÀnda i RosengÄrd? Lennart Sjöberg anser att vÀrdegrund Àr ett ord som ligger i tiden men som inte fungerar i verkligheten. NÀr folk sitter ned och diskuterar goda vÀrderingar Àr det ingen konst att ha en positiv mÀnniskosyn. Men i ett pressat lÀge kommer mÀnniskors sanna attityder fram.
- Man kan inte pÄverka mÀnniskors beteende genom att diskutera vÀrdegrundsfrÄgor. Det finns ingen forskning som tyder pÄ det. Sambandet mellan vÀrderingen och beteendet Àr minimal, sÀger Lennart Sjöberg och fortsÀtter:
- NÀr skandaler, som de inom polisen, intrÀffar brukar ledningen hÀnvisa till att man tagit fram en vÀrdegrund. Men eftersom nya saker stÀndigt dyker upp, Àr frÄgan hur effektivt det Àr. Det Àr mest en rÀddningsplanka som chefer tar till nÀr anstÀllda beter sig illa.
Lennart Sjöberg tror inte heller att det hade hjÀlpt om polisen lagt ner Ànnu fler konsulttimmar pÄ att lÀra ut vÀrdegrunden till sina anstÀllda.
- Om en person har en starkt avvikande vÀrdering blir folk negativt instÀllda. SÀg till exempel att du Àr nazist och hatar invandrare. Om du Àr öppen med det blir de flesta starkt upprörda och provocerade. Det som hÀnder Àr att man hÄller tyst om sina djupaste vÀrderingar för att inte stöta sig med folk. Men i ett pressad lÀge kan grodor hoppa ur mun.
Ăven försvaret har stĂ„tt i skottgluggen. Konsulten Bi Puranens företag Bikupan fick drygt 100 miljoner kronor frĂ„n Försvarsmakten för ett vĂ€rdegrundsprojekt under Ă„ren 2004-2005.
Projektet ansÄgs som unikt.
EnkÀtsvar, djupintervjuer och 7000 sidor text utmynnade i vÀrdegrundsorden öppenhet, resultat och ansvar.
"Ett omfattande modelleringsarbete har resulterat dels i en segmenteringsmodell som redovisar den befintliga vÀrdegrunden i dag, dels en modell över hur toleranta Försvarsmaktens anstÀllda Àr jÀmfört med svenska folket i allmÀnhet", hette det i sammanfattningen.
Men blev de anstÀllda sÄ mycket klokare och bÀttre mÀnniskor?
Förmodligen inte, bland annat eftersom orden var för allmÀnt hÄllna. VÀrdeorden kan betyda mÄnga olika saker.
En snabb titt pÄ olika företags vÀrdegrunder bekrÀftar detta. PÄ skidanlÀggningen Ramundberget Àr vÀrdegrunden att snö ska komma frÄn himlen och att fjÀll ska strÀcka sig över molnen. Hos ett rekryteringsföretag Àr det engagemang, kompetens och nyfikenhet som gÀller. Brottarklubben i Kungsbacka har kommit fram till att brottarna ska komma i tid och anvÀnda ett vÄrdat sprÄk.
Inom ÀldrevÄrden Àr ledordet bemötande. Regeringen satsar dÀrför 200 miljoner kronor under de tre nÀrmaste Ären för att skapa en nationell lagreglerad vÀrdegrund. Fler anstÀllda ska gÄ pÄ kurs och lÀra sig medmÀnsklighet och hur man bemöter gamla mÀnniskor.
Ăldre- och folkhĂ€lsominister Maria Larsson (KD) har förklarat det hela med att vĂ„rdpersonal har ett behov av att diskutera vilken vĂ€rdegrund man ska utgĂ„ ifrĂ„n i pressade situationer.
Men att krÀnkningar och vanvÄrd av de Àldre skulle försvinna med vÀrdegrundskunskaper tror inte Lennart Sjöberg pÄ.
- Man fÄr titta pÄ omstÀndigheterna. DÄlig kvalitet inom vÄrden har förmodligen mer med krympande resurser att göra, att anstÀllda kÀnner sig pressade för att de Àr kort om folk.
Vad ska man dÄ köra i stÀllet, nÀr vÀrdegrunder inte funkar i praktiken?
Lennart Sjöberg tycker att man ska göra en utvÀrdering och följa upp enskilda hÀndelser i stÀllet för att gÄ bakvÀgen och "pracka pÄ" de anstÀllda nÄgra fina ord om vÀrdegrunden.
- Vill man pÄverka attityder och beteende bör man studera attityder och beteende, inte vÀrdegrunder. Det vanliga resultatet i attitydmÀtningar Àr att vÀrderingar har mindre betydelse. Det Àr uppfattningar i sakfrÄgor som Àr viktiga.
Regeringen har Àven inlett en jÀttesatsning för att skapa en gemensam vÀrdegrund i Sverige.
Integrations- och jÀmstÀlldhetsminister Nyamko Sabuni vill att Sverige ska kÀnnetecknas av respekt för demokrati, rÀttsstaten och de mÀnskliga fri- och rÀttigheterna. Fram till 2010 pÄgÄr arbetet med att föra en dialog om vÀrdegrunden bland kommunerna.
I Uppsala avslutades i fjol integrationsprojektet Kom in. Det kostade fem miljoner kronor och var EU-finansierat.
Socionomen Lise-Lotte Gustafsson, som var projektledare, betonar vikten av att ha en dialog, sÀrskilt med mÀnniskor som kommer frÄn andra kulturer.
- Det finns mÄnga grupper som kÀnner ett utanförskap bara för att de har andra rötter Àn de svenska. Vi ska absolut prata mer om vÀrdegrunder och utveckla dem i mötet mellan mÀnniskor.
Lise-Lotte Gustafsson tror visst att det gÄr att Àndra pÄ folks attityder.
- Att kommunicera med oliktÀnkare ger en ökad förstÄelse för hur andra tÀnker och tycker. Det finns mÀnniskor som inte kan Àndra uppfattning i saker och ting. Men de har inte prövat pÄ en dialog.
VÀrdegrund dök upp i början av 1990-talet inom skolan. DÀr Àr etik- och moralfrÄgor stÀndigt aktuella.
Christer Jones, rektor pÄ Vaksala- och Almtunaskolan, sÀger att vÀrdegrunden handlar om hur eleverna Àr mot varandra i klassrummet och pÄ skolgÄrden.
- Det Àr ett stÀndigt pÄgÄende arbete, ett förhÄllningssÀtt som ska genomsyra allt arbete i skolan. Om elever Àr taskiga och mobbar varandra tar vi tag i det direkt. En gÄng i veckan diskuterar ocksÄ lÀrare och elever bemötande och respekt pÄ klassrÄden. Vi kan pÄverka eleverna i rÀtt riktning genom att aktivt jobba med frÄgorna.
@3a Text ui:Lennart Sjöberg bekrÀftar att det Àr lÀttare att pÄverka barn och ungdomar Àn vuxna.
Han förklarar det med att en persons attityder formas under barndomen och dÄ frÀmst av mammans vÀrderingar. I tonÄren Àr det kamratgruppen som har störst inflytande. I vuxen Älder Àr det vÀldigt fÄ som Àndrar pÄ sina vÀrderingar eftersom de sitter sÄ djupt rotade. Men ju Àldre vi blir, desto mer toleranta blir vi. Det har med livserfarenhet att göra.
SĂ„ jobbar vi med nyheter