Varför ska vi ha jämställdhet?
De allra flesta ser ökad jämställdhet mellan könen som en självklarhet. Men vad ska jämställdheten egentligen vara bra för? Är det inte lugnast om mamma lagar maten och pappa fixar bilen?
Foto: Tor Johnsson
- Man kan säga att män är fysiskt starkare än kvinnor och att främst män därför bör utföra
tunga arbeten. Men det finns män som inte orkar lyfta tungt medan andra kvinnor kan lyfta mer än många män.
Tomas Saar är lektor i pedagogik och forskar på genus i skolan vid Karlstads universitet. En viktig anledning för ökad jämställdhet i skolan är enligt honom att valet till gymnasiet är starkt könssegregerat, få pojkar väljer omsorgsprogram och nästan inga flickor går på byggprogrammet.
- Enligt läroplanen ska alla ges erfarenheter och kunskaper oberoende av könstillhörighet, framhåller Tomas Saar.
96 procent av svenskarna tycker att män och kvinnor bör ta lika stort ansvar för hem och barn. Samtidigt är jämställdheten under tryck. 39 procent av männen och 55 procent av kvinnorna håller med om påståendet att jämställdheten i Sverige i många avseenden har gått för långt.
En som på allvar sätter frågetecken för jämställdhetsarbetet är Pär Ström, grundare av bloggen genusnytt och författare till boken Mansförtryck och kvinnovälde. Han menar att män på flera områden är i rejält underläge jämfört med kvinnor och till och med diskrimineras.
- Det gäller till exempel vid vårdnadstvister. I 95 procent av all enskild vårdnad i Sverige tilldelas mammorna barnen vid en separation, framhåller Pär Ström.
Ett annat område där han menar att män diskrimineras är skolan, pojkar och män får i snitt sämre betyg och kommer inte lika lätt in på högskolan. Han pekar även på statliga satsningar som enbart är öppna för kvinnor, exempelvis stöd till kvinnliga småföretagare.
Pär Ström betonar att även kvinnor diskrimineras och att han är för jämställdhet. Men han menar samtidigt att många män känner en stor frustration över "det feministiska samhällets mansfientlighet" och att de inte vågar uttrycka sina åsikter i de här frågorna.
Allra värst tycker han det är för medelålders, vita, strejta män som enligt honom ibland får stå ut med att kallas gubbslem.
- Man kan ju leka med tanken vilken reaktionen skulle ha blivit om uppsatta män kallat medelålders kvinnor för något motsvarande.
Vilka är mest förtryckta i dag, män eller kvinnor?
- Fördelningen är ungefär lika. Könsroller för både män och kvinnor innehåller problem som måste bekämpas, anser Pär Ström.
En studie från 2002 som omfattar 40 i-länder, däribland Sverige, visar att par med traditionella könsroller bråkar mindre om hushållsarbete än de som försöker leva jämställt. Detta gäller för både män och kvinnor.
Även när olika länder jämförs framkommer ett liknande mönster. I Skandinaviska länder där jämställdhet står högt på den socialpolitiska agendan är det mer bråk om hemarbetet jämfört med exempelvis Österrike och Schweiz där jämställdhetsfrågor är mer nedtonade.
Är slutsatsen att jämställdheten kostar mer än den smakar? Lars Evertsson är professor i sociologi vid Umeå universitet och sysslar med bland annat familjefrågor. Han tycker att resultaten måste tolkas försiktigt.
- Det kan vara så att en person som lever i ett traditionellt förhållande är missnöjd men väljer att inte gå in i en konflikt. Då verkar det utåt sett som om paret inte bråkar trots att ena parten anser att arbetsfördelningen fungerar dåligt.
- Dessutom behöver en konflikt inte innebära att det är fel på förhållandet. Det kan visa att man vågar ta tag i problemen.
Så jobbar vi med nyheter