Vattenhyacinter blir mensskydd

Vattenhyacinter är miljöbovar i Kenya. Och i landet bor många fattiga flickor som inte kan gå till skolan när de har mens. Karin Lidman från Uppsala och andra industridesign-studenter har skapat en helt ny binda som kan vara en lösning på bägge problemen.

Foto:

Uppsala2010-03-30 10:02

Karin Lidman, som går sista terminen på mastersprogrammet teknisk design på Chalmers i Göteborg, åkte till Kenya i fjol för att göra ett projektarbete. När gruppen kom till Kisumu vid Victoriasjön slogs de av den enorma mängd av vattenhyacinter som låg likt stora mattor i bukten.
Vattenhyacint är en växt som ursprungligen kommer ifrån Amazonas men som spridit sig med hjälp av mänskliga hand.
- Den togs troligen dit som en prydnadsväxt och växer väldigt snabbt. Så snabbt att den förstör fiskerinäringen för dem som bor vid sjön. Vattenhyacinterna kan täcker vattenytan flera meter ut från strandkanten och gör att de lokala fiskarna inte kan ta sig ut med sina båtar, säger Karin Lidman.

Studenterna bestämde sig för att se växten som en resurs och torkade den för att testa dess uppsugningsförmåga. Den visade sig vara bra.
- När vi var där fick vi också veta att mens ofta blir ett problem för fattiga flickor som bor i slummen. Det kan vara så att de inte har råd att köpa bindor och stannar hemma från skolan eller jobbet av den anledningen. Eller så har de bara råd att köpa en åt gången eller måste använda gamla trasor, vilket ju inte är hälsosamt alls, säger Karin Lidman.
Då föddes idén att göra bindor av vattenhyacint för att lösa två problem i stället för ett.

När de reste hem till Sverige tog gruppen med sig torkade vattenhyacinter. Materialet var gratis och de torkade stjälkarna maldes enkelt ner till pappersmassa som sedan formade bindorna. Tanken är att produktionen ska göras lokalt.
Resultatet blev bindan Jani och för den har de fått ett norsk designpris och ett stipendium för att utveckla bindan. De har även kontakt med en professor i Nederländerna som är intresserad av att bidra med studentkraft för att utveckla bindan.
- Det är en bit kvar innan den kan komma i produktion. Först vill vi testa hur den tas emot av tjejerna, om de accepeterar uteendet på den, och om materialet fungerar i ett varmt land. Om allt fungerar till slut kommer det att bli en bra lösning som både bidrar till att återställa balansen i ett ekosystem och hjälper flickor att komma till iväg till skolan, säger Karin Lidman som just nu håller på med sitt examensarbete.
Det handlar om hur design kan inspirera till miljövänligt beteende.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om