Hyresgästföreningen har jämfört två nybyggda lägenheter på 89 kvadratmeter i Stockholms innerstad. Den ena är en hyresrätt med en månadshyra på 15 500 kronor.
Den andra är en bostadsrätt som kostar 4,8 miljoner och där månadskostnaden beräknas till 12 144 kronor utifrån att köparen lånar till 85 procent av insatsen (se faktaruta).
– För den som har råd är det ofta fördelaktigare att köpa sin bostad. Den som köper en bostadsrätt kan dessutom i många fall räkna med att den stiger i värde, påpekar Erik Elmgren, förhandlingschef vid Hyresgästföreningen i Stockholm.
Utvecklingen på bostadsmarknaden i en stad som Uppsala kan öka de sociala skillnaderna. Det anser Mats Franzén, professor i sociologi vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet.
Att det i vissa fall är billigare att köpa än att hyra sin bostad bidrar till det växande ekonomiska gapet. Även bolånetaket ger samma effekt, menar han.
Bolånetaket, som infördes 2010, innebär att den som köper en bostad själv måste finansiera kostnaden till minst 15 procent.
– Den som kommer över bolånetakets tröskel kan få lägre boendekostnader än den som hyr. Men om ungdomar ska klara det villkoret gäller det att de har rätt föräldrar, framhåller Mats Franzén.
Han säger att det ofta krävs att föräldrarna äger en bostad som de kan belåna för att få ihop till den 15-procentiga egeninsatsen.
– De här skillnaderna mellan de som äger och de som hyr har alltid funnits men skillnaderna har ökat sedan krisen i början av 1990-talet. Då slopades statens subventioner till nyproduktion av bostäder. Det har medfört att det byggs färre bostäder och att priserna pressas upp.