Det visar forskare vid Lunds universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i samarbete med Jordbruksverket i en unik svensk studie, som publiceras i den ledande vetenskapstidskriften Nature.
– Våra resultat bekräftar misstankar från försök som tidigare utförts under mindre realistiska förhållanden där man matat bin med låga halter av dessa medel. De talar också för att vi har underskattat betydelsen av sådana bekämpningsmedel för minskningen vi ser av dessa nyttokryp som är viktiga för både jordbruket och den vilda floran, säger professor Riccardo Bommarco vid Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.
I studien såddes åtta hela jordbruksfält utspridda i södra Sverige med vårrapsfrön som betats med neonikotiniden klotianidin. Åtta andra fält såddes med obehandlade frön. Vid varje fält ställde forskarna samhällen med honungsbin och humlor och bon från vilda solitärbin. Under och efter rapsens blomning registrerade de sedan tillväxten av honungsbinas och humlornas kolonier och solitärbinas bobyggande.
Trots att en liten del av växtskyddsmedlet som fröna betats med tas upp av växten och en ännu mindre del hamnar i dess pollen och nektar var den negativa påverkan på humlorna och solitärbina av kontakt med klotianidin tydliga. Antalet humlor och solitärbin som flög i och vid de behandlade rapsfälten var färre, solitärbina byggde färre bon och humlesamhällena växte sig och förökade sig sämre.
Däremot påverkades inte de tama honungsbina synbart av om rapsfälten såtts med betade eller obetade frön.
– I dag används honungsbin som modell för att utvärdera miljörisker med bekämningsmedel för alla sorters bin. Våra fynd visar att man inte kan förutsätta att resultaten från en sådan riskbedömning även gäller för vilda bin, säger Riccardo Bommarco.
Ett skäl till att neonikotinoider används för att beta just rapsfrön är att skydda dde små plantorna från jordloppor tidigt på våren. Problem med jordloppar ärsärskilt svåra för vårsådd raps i Mälardalen och restriktionerna för att använda neonikotinoider har i Uppland lett till att många jordbrukare slutat odla raps.
– Det finns ett stort behov av alternativa odlingstekniker och preparat för att kunna fortsätta att odla vårraps i Sverige. Vi har nyligen börjat testa nya metoder för att hantera jordlopporna, säger Riccardo Bommarco.
Att fortsätta använda växtskyddsmedel som hotar vilda bin och förlita sig på honungsbin sköter jobbet med pollineringen tycker han är en dålig idé.
– Det skulle vara mycket riskabelt att förlita sig på en enda art, honunsbiet, som pollinatör. Vilda insekters betydelse för världens produktion av bär, frukter, frön och grönsaker har varit underskattad. Vi har ett ökat ansvar för att skydda vår biologiska mångfald, i takt med att mänskliga aktioviteter alltmer påverkar naturen, säger han.