Vetedvärgsjuka minskar skördarna
Den så kallade vetedvärgsjukan har i år slagit till i Uppland. På vissa åkrar blir skördeförlusten hela 90 procent.
Fält i Litslenai juni. Här syntes vetedvärgsjukan genom fläckar på åkrarna mellan det friskare, gröna vetet.
Foto: Peder Waern, Jordbruksverket
Vetedvärgsjukan (WDV) är ett virus som sprids av den randiga dvärgstriten. Insekten flyger på hösten in från gräsmarker till tidigt uppkomna höstvetefält. Där lägger de ägg som övervintrar på de små plantorna och sedan kläcks på våren.
- Viruset kan inte spridas genom utsädet eller direkt mellan plantorna, utan den enda kända spridningsvägen är via den randiga dvärgstriten, säger Magnus Sandström som arbetar med att kartlägga dvärgstritens spridning.
Gustav Storm, lantbrukare på Fyrisvalls gård norr om Uppsala och Henry Villén lantbrukare i Litslena utanför Enköping har båda åkrar som drabbats av vetedvärgsjukan.
På vissa åkrar i Litslena är så mycket som 90 procent av skörden förstörd, vilket förstås är svårt för ett mindre jordbruk, men Henry Villén tror att han vet hur han ska få bort viruset nästa år.
- Jag stubbade bara åkrarna mellan två skördar, jag plöjde aldrig upp dem och det visade sig vara väldigt känsligt i år. Nu kommer jag plöja alla åkrar, säger han.
Och enligt forskningen så får man genom plöjningen bort mycket smitta som finns i stritar och spillplantor. En annan miljövänlig och ganska effektiv metod är att så åkern så sent som möjligt på hösten.
- Vi vill att lantbrukarna skjuter fram sådden så länge som möjligt på hösten så att stritarna har slutat röra på sig. På mindre gårdar är det lättare, men på större marker måste man ibland så tidigt för att hinna med allt före vintern, säger Magnus Sandström.
Just avvägningen mellan vad som är ekonomiskt och miljövänligt är i det här fallet, som i många andra fall, knäckfrågan.
På Fyrisvalls gård har skörden minskat 10-15 procent på flera åkrar på grund av årets angrepp. Här odlas mycket vete så det finns en viss ilska över att viruset har börjat sprida sig igen.
Gustav Storm kommer troligen spruta med en pyretroid, ett bekämpningsmedel, för att få bort insekterna på en del av vetearealen i höst, men inget är bestämt än. Det hänger mycket på vädret. Om det är varmt när vetet kommer upp ökar risken för inflygning och angrepp.
- Allra helst skulle jag vilja ha insektsbetat utsäde, men det får vi inte använda för kemikalieinspektionen, säger han.
Både Gustav Storm och Henry Villén upptäckte att något var på tok då växtligheten på veteåkrarna fläckvis tunnades ut.
- Jag började tidigt i våras ana att något var skumt och när jag pratade med rådgivare så fick jag reda på vad det var, säger Henry Villén.
Namnet på sjukdomen kommer just av att plantorna blir mycket mindre och bladen ser redan på våren nästan ut som på hösten, det vill säga lite torra och gulrandiga.
Vetedvärgsjukan uppmärksammades i början av 1940-talet och finns i flera länder i Europa. 1997 var det ett jätteangrepp i Mellansverige som bland annat drabbade Uppland och sedan dess har angrepp förekommit varje år.
- Den här säsongen verkar det ha spridit sig mer än det brukar göra, därför är det viktigt att alla jordbrukare får kännedom om hur man bekämpar viruset. Det är viktigt att exempelvis inte så vete efter vete där man haft angrepp. Har man möjlighet att skjuta fram sådden av årets vete till mitten eller slutet av september så minskar risken säger Magnus Sandström.
Kemisk bekämpning av stritarna tycker han att man kan ta till om man vet att det finns virus i området och det är varmt i samband med vetets uppkomst.
- Om vi får mycket vetedvärgsjuka blir det dramatiskt eftersom vetet är en ryggrad i det svenska jorbruket och speciellt här i Mälardalen, säger Magnus Sandström.
Så jobbar vi med nyheter