I-landsproblem nummer ett: Du lägger ut bilder av lunchen på instagram och ingen lajkar det vill säga trycker på gilla-funktionen. Nummer två: Du kommer hem från semestern och upptäcker att din surdegskultur har dött. Nummer tre: Du hittar inga kaffekapslar i butiken som passar din espressomaskin.
Typiskt störande situationer.
År 2014 äter vi inte enbart för att stilla vår hunger. Nej, mat ska fylla andra behov. Mat är underhållning, tv-program, kokböcker och matmagasin. Mat placerar dig kulturellt; rätter med flest närproducerade ingredienser ger mest cred. Mat ger status; redskapen i ditt kök bör få en lantbrukares maskinpark att blekna. Mat är sinnlig; viktigt ha koll på hur det oändliga utbudet av grillsåser skiljer sig i smak. Mat är socialt; vid middagsbordet ska du sitta hela kvällen och prata om livet. Ja, så kan man hålla på länge.
Samtidigt finns ett slags motståndsreaktion. Människor tycker att slöseri och överflöd är fel. Det är de som tar tillvara alla råvaror och håller igen med köttätandet av omsorg om miljön och hur klimatet drabbas. De har lyssnat till de klimatorganisationer som anser att vi måste minska koldioxidutsläppen och FN:s livsmedelsorgan, FAO, som slår fast att köttet inte kommer att räcka om vi fortsätter på samma vis som vi gör i västvärlden.
I dag startar serien: ”Nej det här äter jag inte.” Den handlar om mat som vi kanske måste äta i framtiden – vare sig vi gillar den eller inte.