"Vi gör inte avkall på kvaliteten"

Det är Ulla Hultström och hennes personal på registrerings- och informationshanteringen som tar emot alla ansökningar om nya läkemedel. Här står rullvagnar med pärmar intill skrivborden och stora lastpallar i korridorerna. Det är på dem som högarna med pappersdokumentation rullas in för arkivering eller utredning.
En ansökan kan bestå av flera lastpallar med papper. Den geniala idén var att allt i stället skulle ske elektroniskt, och att Läkemedelsverket själva skulle utveckla it-systemet. Men projektet blev en ekonomisk katastrof och stoppades när kostnaden gått över 100 miljoner kronor i oktober 2009.
– Men sedan förra året finns ett regeringsbeslut om att det ska vara möjligt att söka elektroniskt. Så nu har vi flera system i gång samtidigt, och utan ett utvecklat it-stöd är det väl inte optimalt. Vi har fått mycket i knät samtidigt, säger Ulla Hultström.

Senaste årsredovisningen andas sparpaket. Och redovisningens språkdräkt med termer som effektivitet, prioriteringar och kostnadsminskningar har spritt sig ut på verksgolvet.
– Vi ser över flödena för att kunna jobba mer effektivt, alla kämpar på med det, säger Ulla Hultström.
Hennes pappershögar hamnar så småningom hos sådana som Bengt Ljungberg, ämnesområdesansvarig för farmakoterapi. Han är en av de många som utreder ansökningar om nya läkemedel.
Enligt årsredovisningen har den normala nivån på antalet utredningar hållits uppe, trots ett omfattande förändringsarbete genom ”aktivt prioriteringsarbete och kraftfulla insatser av personalen”.
Bengt Ljungberg ser ingen risk att det tummas på vetenskapligheten.
– Vi tar energi från utredningar vi kan hantera enklare och lägger på dem där det verkligen behövs. Kvaliteten är en framgångfaktor för oss, den gör vi inte avkall på, säger han.

Samtidigt som it-satsningen kraschade genomförde regeringen en sänkning av läkemedelsbolagens avgifter till Läkemedelsverket med 20 procent. Så förvandlades ett kraftigt överskott till ett kraftigt underskott. Dessutom propagerade den nya regeringen för ökad affärsmässighet på landets myndigheter. Då, 2008, rekryterades Christina Åkerman som generaldirektör.
– När jag kom hade Läkemedelsverket framförallt varit fokuserade mot EU-samarbetet, och gjort ett mycket gediget jobb. Men det gick inte alltid hand i hand med behovet av intern styrning och kontroll. Jag såg att intäkter och utgifter inte gick ihop. Det blev ett abrupt uppvaknande för många.

Hon satte snabbt sin prägel på verket. Kraven på tidsredovisningar hårdnade, vilket Christina Åkerman själv kallar för ”väldigt impopulärt”.
– Det är klart att en stor omställning inte går gnisselfritt.
Christina Åkerman har förändringsvanan inne, hon säger att det är sådana uppdrag hon alltid genomfört. Hon var med i arbetet med fusionen mellan Astra och Zeneca och blev därefter chef för företagets marknadsbolag i Filippinerna. Därpå följde en chefsposition under ett år på Orexo AB under perioden efter börsnoteringen och under en fusion. UNT har fått uppgifter om att hon fick sparken därifrån, men det säger hon är ”farliga rykten” från ”illvilliga röster”
– Jag har dokumentation på att så inte var fallet. Det är inte alltid den bekväma rollen att förändra. Men jag lever med det, säger hon.

Det har redan blåst en del om henne även på Läkemedelsverket. Det väckte viss uppmärksamhet när chefsgruppen om 14 personer halverades som en del av en omorganisation. En del chefer fick gå och andra valde att lämna verket.
Finns inte en risk för toppstyrning?
– Nej, tvärtom blir enhetscheferna mer självständiga i den nya organisationen.
Företrädare för fackklubbarna stöder ledningen och förändringarna.
UNT har också talat med tidigare anställda, varav flera ingick i chefsgruppen. Någon uppger sig ha lämnat det ”tuffa avslutet” bakom sig och vill inte uttala sig, några menar att den nya ledarstilen och klimatet gjorde att de sökte sig bort, och någon uttrycker det som att Christina Åkermans ambition att sätta upp tydliga mål och få snabba resultat var helt riktig för en myndighet som haft ”en given lunk”, men att det kan upplevas som jobbigt av vissa medarbetare.

En sådan oro hos personalen förvånar inte Christina Åkerman.
– Vi har haft något av en kulturförändring. Duktiga vetenskapare som har arbetat i ett oerhört intellektuellt klimat måste börja tänka på Läkemedelsverkets ekonomi. Det är inte konstigt att man känner stress inför en ny roll.
Enligt verkets ekonomiska rapport från mars är trenden positiv, men intäktsökningar eller utgiftsminskningar om 20 miljoner kronor måste göras både under 2011 och 2012 för att nå ekonomisk balans.