Det framgår av en kartläggning av tillgången på 36 viktiga antibiotika i Europa, Kanada, USA och Australien.
– Att helt låta marknadskrafterna bestämma tillgången på viktiga antibiotika håller inte. Därför måste vi få till nya former av samarbeten som tryggar tillgången på befintliga antibiotika, säger Otto Cars, seniorprofessor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet och grundare av den internationella nätverksorganisationen ReAct mot antibiotikaresistens.
De 36 antibiotika som ingår i studien har av en expertgrupp bedömts som särskilt värdefulla.
– På vår lista finns dels antibiotika som är att föredra framför andra preparat på grund av låg risk för utvecklingen av resistens, dels antibiotika som kan behövas mot infektioner orsakade av resistenta bakteriestammar, säger Otto Cars.
Allra sämst är tillgången på dessa prioriterade antibiotika i Estland, där läkemedelsföretagen bara marknadsför sju av dem. Högst är tillgången i Frankrike, där 24 av de 36 antibiotikatyperna saluförs.
När kartläggningen gjordes förra året var i Sverige 14 av de 36 antibiotikasorterna godkända Fass-läkemedel.
– Sedan dess har dock ytterligare ett preparat som är särskilt värdefullt vid behandlingen av urinvägsinfektioner hos barn försvunnit från den svenska marknaden, vilket innebär att dyrare och sämre alternativ måste användas. Jämfört med för några år sedan är trenden i de flesta länder att tillgången på viktiga antibiotika fortsätter att försämras, säger Otto Cars.
Som exempel på antibiotika som inte saluförs i Sverige, men som skulle vara värdefulla att ha tillgång till för behandling av vissa multiresistenta bakterieinfektioner, nämner han fosfomycin.
– Det finns också ljuspunkter, som att vi fortfarande har tillgång till pivmecillinam för behandling av urinvägsinfektioner. I de flesta länder säljs inte detta viktiga läkemedel. Där använder man alternativ som är både dyrare och medför större risker för utvecklingen av resistens, säger Otto Cars.
Samtidigt påpekar han att det oftast inte är helt omöjligt att få tag på de flesta av de antibiotikasorter som inte marknadsförs i Sverige och många andra länder.
– För det mesta går det att få tillgång till dem efter särskilt tillstånd från Läkemedelsverket, så kallad licens. Eftersom detta är krångligt och tar värdefull tid innebär det i en akutsituation med svårt sjuka patienter att de oftast behandlas med andra medel, även när de fungerar sämre, säger Otto Cars.
Fotnot: Studien är publicerad i tidskriften International Journal of Antimicrobial Agents