Viljan driver hennes arbete

Teresa Seda Mawa, 62 år, från Valsta, har elva barn och fyra på väg. Hon bekostar deras skolgång och ser till att de tas väl omhand i sitt hemland Kenya. Nu vill hon starta en organisation för hemlösa barn.

Uppsala2014-02-18 17:14

Teresa Seda Mawas man öppnar dörren och bjuder in i hallen samtidigt som han ropar på sin fru på swahili. Språket klingar och slingrar sig vackert runt omkring i lägenheten, för en novis låter det som musik.
Vi sätter oss i köket. Hon bjuder på kaffe, hennes mobil ringer ideligen och hon pratar fort.
-Jag har många barn men bara två egna, två vuxna söner. Mina elva andra barn bor i Kenya men jag sköter dem härifrån. Jag tar dem till skolan, ger dem en framtid, säger Teresa Seda Mawa.

Det är tidig förmiddag när vi träffas, hon har precis kommit hem från jobbet. Vi har fått till tid för en intervju mellan två av hennes arbetspass, nästa börjar klockan ett på eftermiddagen. Hon ska försöka få lite sömn också.  Teresa arbetar inom vården och har ett extrajobb, timjobb, på kvällar och helger.
-En del månader kan jag tjäna upp till 30000 kronor. Men jag behöver ju inte mycket själv, jag har kläder och bor bra. Jag har haft tur, säger hon.

Teresa Seda Mawa växte upp på landet i Kenya. Hennes föräldrar skilde sig när hon var sex år, så hon fick bo hos sin mormor och morfar på en stor gård med omkring 200 kor och så många getter så ”de inte gick att räkna”. På gården odlades bomull, majs och hirs.
-Min morfar ville att alla barn skulle gå i skolan, även flickorna. Alla jobbade hemma efter skolan, säger Teresa.
Själv sålde hon bomull och ved, med inkomsterna betalades hennes skolavgift.
När Teresa var i övre tonåren träffade hon en brittisk kvinna som tog sig an henne och utbildade henne till modellassistent. Det ledde senare till att hon fick en säljutbildning och i vuxen ålder arbetade hon på två av de större tidningarna i Kenya, Daily Nation och Kenya Times Newspaper, med att sälja annonser och att planera innehållet på sidorna.

Till Sverige kom hon första gången 1995.
-Jag besökte min kusin en månad. Hennes man dog och jag kom hit för att sörja med henne, säger Teresa.
Första dagen i Sverige träffade hon mannen som kom att bli hennes sambo när hon sedan flyttade till Sigtuna 1997.
Förhållandet ledde senare till problem för Teresa och hon skulle bli utvisad.
-Jag kämpade hårt, men jag är glad att jag gjorde det, jag fick stanna och försörjer mig själv, säger hon och lägger armarna i kors över bröstet och fortsätter:

-Par som gifter sig eller blir sambo måste båda se till att inte den ena i relationen blir slav och kvinnor måste känna att de inte är svagare än män.
Nu har hon påbörjat tankearbetet med att starta en organisation för barn i Kenya. Hon känner att orken kanske kommer att sina med åldern och vill försäkra sig om att barnen kan fortsätta sina studier. Hon tror på att människor vill vara med och bidra med pengar bara de vet att de kommer i rätta händer.
-Det är viljan som driver mig, varje gång jag är i Kenya vill jag ha ett barn till, säger Teresa Seda Mawa.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om