Visitkortets moment 22
KRÖNIKA. Det är dags att skaffa visitkort. Exakt hur pretentiös ska man vara när man inte har fast anställning? Det känns löjligt, vad ska man skriva? "Emma Ångström - nästan arkitekt", kanske?
Emma Ångström skriver krönikor i Fredag varannan vecka.
Foto:
- Det låter trevligt, du får gärna höra av dig till mig, och fått svaret:
- Javisst, har du något kort så?
Jag får rafsa fram något gammalt Willys-kvitto och plita ner mitt namn och nummer så snyggt jag kan och förläget räcka fram gåvan. Jag antar att det är lättare att missta min tilltufsade och jeansluddiga lapp för skräp och kasta bort den än ett 400-gramskort med förgyllda kanter. Undrar hur många drömjobb jag har förlorat på grund av det.
Det är dags att skaffa visitkort. Jag sitter och funderar på exakt hur pretentiös jag kan vara eftersom jag inte har fast anställning. Jag har hamnat i ett moment 22: det är svårt med visitkort om man inte har jobb och kinkigt att få jobb om man inte har visitkort. Vad kom först liksom. Visitkortet eller jobbet.
Det känns löjligt helt enkelt. Vem tror jag att jag är. Är jag så viktig att jag behöver slänga visitkort omkring mig, skulle folk skratta? Och vad skulle det stå på det, jag har ju knappast någon titel. Emma Ångström - "Nästan arkitekt". Emma Ångström - "människa". Eller som Jonathan Safran Foers karaktär i boken Extremt högt och otroligt nära som har visitkortet: Oskar Schell - ""Uppfinnare, smyckesdesigner, smyckestillverkare, amatörentomolog, frankofil, vegan, origamist, pacifist, slagverkare, amatörastronom, datakonsult, amatörarkeolog, samlare". Allt detta och bara nio år. Emma Ångström - "lite allt möjligt". Det skulle ringa stup i ett, jag skulle vara tvungen att byta nummer.
Hur ska pappret kännas? Ska det vara struket, högblankt, matt eller strävt? Ska ytan påminna om min persikolena hy eller ska spänsten i pappret föra tankarna till mitt alerta sätt att svara i telefon? Ska texten vara kursiv eller fetad, vilket typsnitt är typiskt jag? Comic Sans? Men jag vill ju inte bli dagisfröken? Krusiduller och utsmyckningar, färger? Rött är aggressivt, va? Svart är döden, blått är lugn, gult energi och grönt är bara härligt. Rosa?
Ett visitkort får varken vara mer eller mindre än en själv. Finns det något dummare än ett visitkort printat på sladdrigt laserskrivarpapper med en hotmailadress på. Det skulle vara en superfräck glidare med visitkort på färgglatt plexiglas i så fall. Man måste nog vara mäklare eller lillchef och knarkat upp allt gott omdöme om man får för sig något sådant.
Frågorna hopar sig. Hur är man proffsig utan att vara lillgammal? Hur är man härligt avslappnad utan att vara lat? Hur är man energisk utan att vara hysterisk? Hur blir man hjärtligt trevlig istället för smilig och falsk? Och hur ska man lyckas koka ner alla dessa positiva egenskaper som definierar mig som yrkesmänniska på ett stycke papp, knappt en decimeter bred?
Ja, det verkar som om hela livet är ett ständigt balanserande på knivseggar. Äh. De som vet säger att man ändå aldrig har visitkorten på sig när man behöver dem.
Så jobbar vi med nyheter