"Vittnesmål mot pastorn ingen kollektiv handling"
Det var ingen kollektiv styrning som gjorde att församlingsmedlemmarna samtidigt började vittna mot sin häktade pastor. Det hävdade Åsa Waldau när hon förhördes av pastorns försvarare.
Mot slutet frågade advokaten också om den dag i februari då nio församlingsmedlemmar plötsligt stod på polishusets trappa för att vittna mot pastorn, som de i tidigare förhör försvarat och berömt:
Ola Nordström (ON): - Var det ett gemensamt beslut hur ni skull agera?
Åsa Waldau (ÅW): - Nej, församlingen är inte kollektivt styrd.
ON: - Ni hade stormöte 12 februari. Fattades inte ett gemensamt beslut där?
ÅW: — Vi delgavs att pastorn haft en sexuell relation med en av våra medlemmar (hustrun till pastorns skottskadade granne, red:s anm.). Vi grät och bad.
ON: - Nio medlemmar erbjöd sina vittnesmål samtidigt, det känns som en kollektiv åtgärd.
ÅW: — Det var inte så konstigt, de fick ett uppvaknande. Det var en reaktion på vad vi fått kännedom om.
Under torsdagens förhör satt Åsa Waldau i vittnesbåset bara någon meter från barnflickan, som kastade förskrämda blickar på henne. Den häktade pastorn granskade sin forna kollega med allvarsam min. Precis som tidigare förhandlingsdagar noterade han flitigt i sitt anteckningsblock.
Ola Nordström ville också veta om Åsa Waldau kände till huruvida någon försökt förmå ett av hans senast inkallade vittnen, en 26-årig kvinna, att avstå från att vittna. Kvinnan har genom ett läkarintyg begärt att slippa möta församlingsmedlemmarna i rätten.
Upphöjande
Enligt advokaten finns uppgifter om att kvinnans telefon ringt "flera dagar i sträck" sedan hon kallats som vittne. Men Åsa Waldau kände inte till några försök att stoppa henne och förklarade att hon inte ens har kvinnans telefonnummer.
Under förhöret fick Åsa Waldau också redogöra för den omskrivna Kristi brud-läran i församlingen. Även detta var, enligt hennes berättelse, "i huvudsak" en frukt av pastorns påverkan.
— Han utvecklade ett upphöjande av mig som person, sade hon. Han lyckades lura mig en period att jag var Kristi brud. Jag ångrar det i dag.
Åsa Waldau ville inte gå med på att hon varit den högsta auktoriteten i församlingen, men såg sig som "normgivande" i frågor som handlade om mänsklig omsorg. Hon förnekade flera gånger att hon försökt styra pastorn, så som han hävdar. I dag, förklarade hon, känner hon förakt efter det som kommit fram kring honom.
Ola Nordström försökte också få henne att berätta om andra profetior och drömmar i församlingen, förutom pastorns, men hon hävdade att hon inte kände till några sådana.
Så jobbar vi med nyheter