Kvällen den 8 februari kom en bankanställd kvinna hem till sin villa i Hässelby utanför Stockholm efter arbetsdagens slut. Runt klockan 20 tänkte hon öppna ytterdörren för ropa in katten.

Hennes liv kan ha räddats av att hon inte hann ner från övervåningen innan något exploderade vid entrén.

– Det smällde till med ett fruktansvärt oljud som jag aldrig ska glömma, berättade kvinnan senare i tingsrätten.

Artikelbild

UNT skrev om penningtvättshärvan i maj. Sedan dess har antalet misstänkta ökat enligt UNT:s källor.

Två handgranater hade detonerat nära ytterdörren och spridit tusentals stålkulor omkring sig. Flera fönster på villan krossades och åklagaren rubricerade händelsen som försök till mord.

Banktjänstemannen arbetade med att stoppa bedrägerier och polisen började undersöka om det fanns någon hotbild mot henne.

"Vi har ett stort lånebedrägeri som jag är involverad i nu. Det finns tydligen kopplingar till kriminella personer och gäng", berättade kvinnan i ett förhör.

Hon uppgav att personer i Göteborg hade tagit stora banklån och sedan på falska grunder anmält att deras bank-id kapats. Utredningen hade avslöjat att låntagarnas konton tömts varefter pengarna slussats till en mängd personer i Uppsala. Enbart den bank kvinnan jobbade på hade registrerat 140 Uppsalabor som mottagare av bedrägeripengar.

Artikelbild

| Handgranater av den här typen användes av de båda Uppsalaborna när de angrep den bankanställda bedrägeriutredaren vid hennes bostad.

Frågan var om det fanns något samband mellan granatattacken och den Uppsalaanknutna bedrägeriutredningen. Det visade sig snart att de som kastat handgranaterna begått ett avgörande misstag. De hade lämnat en hyrbil nära banktjänstemannens villa vilket ledde fram till att polisen kunde gripa två Uppsalabor, 20 respektive 21 år gamla.

De båda männen förnekade all kännedom om attacken. Men de hade motiv för dådet i och med att 20-åringen liksom 21-åringens syster och flickvän var misstänkta i lånebedrägeriet.

En rad spår band 20- och 21-åringen till attacken och i september dömdes de till fyra års fängelse vardera. Enligt domstolen var männens syfte att hindra banktjänstemannen att utreda lånehärvan.

Sedan slutet av 2017 arbetar Uppsalapolisen med låneärendet. Med tiden har utredningen svällt och enligt tidningens källor kan så många som 200 misstänkta vara indragna, varav merparten finns i Uppsala. Det rör sig om ett av de största mål som Uppsalapolisen någonsin utrett och ett tiotal poliser arbetar för närvarande med ärendet.

De ansvariga åklagarna vill inte uttala sig men en person med insyn i utredningen säger att den nu är inne i sin slutfas och att det troligen blir åtal i början av 2019.

Ärendet handlar om något som brukar kallas friendly fraud, ungefär kompisbedrägerier. Ett upplägg för friendly fraud kan se ut så här: en kriminell person söker upp någon som saknar betalningsanmärkningar och övertalar personen att ta ett banklån.

Låntagaren får in pengarna på sitt konto men anmäler kort därefter att hela summan försvunnit. Låntagaren gör sken av att ha blivit utsatt för id-kapning men i själva verket har personen lämnat ifrån sig inloggningsuppgifterna till den kriminella organisatören.

Låntagaren får en slant för att ha tagit lånet medan den kriminella organisatören lägger beslag på merparten av pengarna.

Det var alltså ett sådant här brottsupplägg som den attackerade banktjänstemannen i Hässelby höll på att utreda.

I det aktuella fallet har polisen konstaterat att ett trettiotal unga personer i Göteborg tagit lån på totalt 26 miljoner kronor. Miljonerna har sedan fördelats bland en mängd Uppsalabor som upplåtit sina konton för att tvätta pengarna vita och de är därför misstänkta för penningtvättsbrott.

En teori är att pengarna skulle tas ut i bankomater och överlämnas till de kriminella organisatörerna.

Polisutredningen omges av stor sekretess och exakt vad som hänt är fortfarande oklart. Flera källor pekar ut en grovt kriminell 32-åring som huvudman.

Friendly fraud har ibland framställts som det perfekta brottet.

– Gå inte på det. Vi kan få fram bra teknisk bevisning för loggar och transaktioner vid den här typen av brott, säger Lars-Ove Wessberg, som utrett ärendet vid Göteborgspolisens bedrägerisektion.

Merparten av de ungdomar i Göteborg som tagit lånen är sedan tidigare ostraffade och beskrivs som vanliga förvärvsarbetande personer. Lånen uppgår till mellan 100 000 och 1,6 miljoner kronor per person. Låntagarna lär krävas på pengarna av bankerna och riskerar att bli skuldsatta för lång tid framöver.