– Förhoppningsvis kommer våra resultat på sikt att få betydelse för helt nya sätt att motverka infektioner av hpv-virus och förhindra uppkomsten av denna allvarliga cancerform, säger docent Ina Schuppe Koistinen vid Karolinska Institutet, som är huvudansvarig för studien.

När studien är klar om cirka ett år ska enligt planerna cirka 2 500 kvinnor i Uppsala län ha provtagits och bakterier, virus och svampar som lever i deras slidor ha kartlagts med avancerad dna-teknik.

Livmoderhalscancer är en av de vanligaste cancerformerna bland kvinnor i världen och i Sverige insjuknar årligen omkring 500 kvinnor i denna cancerform. Infektioner orsakade av vissa stammar av hpv-virus orsakar nästan alla dessa cancerfall.

Artikelbild

| Matts Olovsson

– Av alla kvinnor som infekteras av sådana hpv-virus är det dock bara ett fåtal som utvecklar en ihållande infektion som ger upphov till cellförändringar och senare även livmoderhalscancer. För de allra flesta läker infektionen efter en tid ut av sig själv, säger Ina Schuppe Koistinen.

Rökning och långvarig användning av p-piller är ett par kända riskfaktorer för att en hpv-infektion inte går över utan biter sig fast som en kronisk infektion i livmoderhalsens slemhinna.

– Trots att vi känner till några sådana riskfaktorer är det i det stora hela något av en gåta varför denna vanliga sexuellt överförda infektion slår så olika mellan olika kvinnor. En del mindre studier pekar dock på att sammansättningen av mikroorganismer i slidan kan ha betydelse, säger Ina Schuppe Koistinen.

Det är denna hypotes som forskare vid Karolinska Institutet, Science for life laboratory, Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet undersöker närmare i den nya studien, som vänder sig till kvinnor i Uppsala län som deltar i den gynekologiska hälsokontrollen med cellprovtagning från livmoderhalsen.

Artikelbild

Ina Schuppe Koistinen

Några dagar efter att kvinnorna har fått den sedvanliga kallelsen till hälsokontrollen får de också via posten en hälso- och livsstilsenkät och en förfrågan om att samtidigt med det vanliga cellprovet också lämna ytterligare prov för analys av mikroorganismerna i slidan.

– Det är förstås helt frivilligt att delta i studien. De som inte vill det bör givetvis ändå delta i hälsokontrollen och lämna sitt vanliga cellprov. Hittills har dock intresset för att delta varit nästan över förväntan stort, säger professor Matts Olovsson vid Akademiska sjukhusets kvinnoklinik.

Den nya studien ska för första gången ge svar på vilka mikroorganismer som normalt finns i slidan och hur halterna av dem varierar mellan kvinnor i Sverige.

Med dessa uppgifter som bas hoppas forskarna i sin tur kunna påvisa samband mellan å ena sidan sammansättningen av denna mikroflora, å andra sidan skydd mot respektive ökad risk för ihållande hpv-infektioner och cellförändringar i livmoderhalsen.

– Dessutom kan vi utifrån enkätsvaren få information om rökning, motion, sockerintag och en rad andra faktorer påverkar sammansättningen av mikrofloran i slidan och den gynekologiska hälsan i stort, säger Matts Olovsson.

Den nya studien är en av flera undersökningar som samordnas från Centrum för translationell mikrobiomforskning vid Karolinska institutet.

"Mikrobiom" är det namn som forskarna själva använder för den så kallade mikrofloran – som ju egentligen inte är någon flora alls eftersom den inte består av växter – och att forskningen är "translationell" innebär att resultaten är avsedda att komma till klinisk nytta.

Forskarna hoppas att resultaten från den nya studien i förlängningen kommer att ge bättre möjligheter till mer individanpassad både förebyggande vård och behandling.

– Man kan till exempel tänka sig att kvinnor med en viss rubbning i mikrofloran kallas till tätare kontroller än i dag, får hjälp att ändra livsstil utifrån riskfaktorer och på sikt till och med aktivt tillförs mikroorganismer som visats vara bra för den gynekologiska hälsan, säger Matts Olovsson.