Upptäckten publiceras i den välrenommerande facktidskriften PLoS ONE.
– Patienter med kroniska nacksmärtor efter pisksnärtskador möts ofta av misstro eftersom ingenting onormalt ses vid undersökningar med röntgen eller magnetkamera. Vi kan nu visa att det går att få objektiva bildbevis för att smärtan verkligen uppstår i nacken, säger professor Torsten Gordh, chef för Smärtcentrum vid Akademiska sjukhuset.

Studien, som gjorts i samarbete med bland annat psykologerna Clas Linnman och Mats Fredriksson, omfattar 22 patienter med kroniska nacksmärtor efter trafikolyckor och 17 jämförelsepersoner utan nackbesvär.
Alla har undersökts med hjälp av den så kallade PET-kameran med vars hjälp det är möjligt att påvisa hur mycket av ett ämne som sprutas in i kroppen fördelar sig i olika vävnader.
– I vår studie har vi använt en substans som heter deprenyl. Deprenyl används för att behandla Parkinsons sjukdom, men tidigare studier har pekat på att substansen också kan användas för att spåra i vilka vävnader det pågår en inflammation, säger Torsten Gordh.

En hypotes när det gäller kroniska nacksmärtor är just att de orsakas av en pågående inflammatorisk process som inte syns på röntgen eller i blodprover.
 Antagandet verkar stämma. Hos alla jämförelsepersoner påvisades bara låga mängder av insprutat deprenyl i nacken. Hos de flesta av patienterna med kroniska nacksmärtor däremot ansamlades höga halter av deprenyl i de smärtande områdena i nacken.
– Eftersom det hittills saknats objektiva sätt att påvisa var smärtan uppstår är det här ett mycket viktigt fynd. Man måste dock betona att det måste bekräftas i fler studier innan PET-undersökning med deprenyl kan bli rutin inom sjukvården. Flera sådana studier är nu igång, säger Torsten Gordh.

Han tror och hoppas att PET-undersökningar med deprenyl kan bli något av ett genombrott i smärtvården, inte bara när det gäller kroniska nacksmärtor efter pisksnärtskador utan också vid andra smärttillstånd.
– Att med hjälp av deprenyl kunna få en bild av var en inflammation pågår och hur kraftig den är ger nya möjligheter i smärtdiagnostiken. Metoden kan även användas för att följa effekterna av olika behandlingar. Förhoppningsvis kommer den också att öka kunskaperna om mekanismerna bakom handikappande kronisk smärta, säger Torsten Gordh.