Det är mönsterpassning på hög nivå när den 1 500 kvadratmeter stora glaskupolen växer fram, bit för bit. Ett par millimeter finns att spela på mellan varje del. Taket bärs upp av en välvd, spindelnätsliknande och självbärande konstruktion högst upp på den nya delen av Stadshuset, mot Resecentrum. En spansk firma, experter på glastak, står bakom konstruktion och montering. Att bitarna passar är avgörande för det fortsatta byggnadsarbetet:

– Det är livsviktigt med ett tätt tak för att vi ska kunna börja arbeta ordentligt med lokalerna under, konstaterar byggprojektledaren Gabriel Vikholm, som även höll i trådarna för konserthusbygget i kvarteret intill för drygt tio år sedan.

Övria delar av taken har solceller respektive växtlighet, som ska fånga upp regnvattnet innan det förs vidare ned till grönskan i ljusgården. Men glastaket och ljuset som faller ned i den stora ljusgården blir ett de mest påtagliga nyheterna när Uppsalas utbyggda stadshus står färdigt. De nya delarna sträcker sig över den tidigare parkeringsplatsen mot Resecentrum och mot järnvägen och innebär att Stadshuset får ungefär den form som var tänkt från början. Ursprungshusets arkitektbröder, Erik och Tore Ahlsén, ritade ett kvadratiskt sexvåningshus runt en innergård. Men när huset byggdes i början av 1960-talet genomfördes planerna bara till hälften, som en vinkelbyggnad med tre våningar mot Kungsgatan och utan sal för fullmäktiges sammanträden. Byggnaden var ändå påkostad med material av hög kvalitet, bland annat gatufasaderna av Älvdalssandsten, emaljkonstverk på sydfasaden och gott om fönster med foder och bågar av teak. Efter decennier av diskussioner – och med ett stadshus i stort behov av upprustning – togs beslutet att bygga färdigt. I en arkitekttävling för tre år sedan segrade förslaget från danska Henning Larsens arkitektbyrå, som även ritat konserthuset.

Artikelbild

| Första glasrutan lades på plats på torsdagen. Ytterligare 749 ska läggas fast.

– Juryn föll för deras förmåga att få det nya att möta det gamla. Nu tycker jag vi börjar se att de lyckats väldigt bra, säger kommunens projektledare Carl Ljunggren under en rundvisning på byggarbetsplatsen.

LÄS MER: Så här blir nya Stadshuset

Storbygget i centrum har kommit halvvägs och från utsidan kan ingen missa vad som är på gång, med urblåsta rum i de gamla delarna och kala betonggolv hängande över gapande öppningar i den nya byggnaden. Invändigt är actionnivån hög. Mängder av arbetsmoment pågår samtidigt. På en våning spritsar anläggare ut flytande betong och jämnar till för ett nytt golv, högre upp ekar spikpistolerna, utanför backas ett jättelass med glasrutor in under byggkranen. Ventilation och el byts ut i det gamla huset, samtidigt som fönster, trapphallar och pelare bevaras på många håll.

– Många som arbetat i huset eller varit på besök kommer att känna igen sig, säger Gabriel Vikholm.

Artikelbild

Stadshuset vill inte bara vara stadens politiska centrum utan också en knutpunkt när invånarna söker kontakt med makthavare, tar del av beslut eller för fram sina åsikter. Samtidigt blir huset arbetsplats för runt 1 500 anställda. Mest tillgängligt för allmänheten blir restaurang, kafé, fullmäktiges sammanträden och ett särskilt Uppsalarum för utställningar och presentationer av olika projekt. För politiker och tjänstemän behövs gott om mötesrum av olika storlekar. I dag måste dessutom säkerhetsaspekter vägas in i ett stadshus på ett helt annat sätt än för 55 år sedan.

– Vi har strävat efter ytor som kan användas flexibelt. Ett exempel är den gamla kommunstyrelsesalen som både blir en del av personalmatsalen och ett mötesrum, säger Carl Ljunggren.

Artikelbild

| Blivande fullmäktigesalen. Projektledare Carl Ljunggren.

LÄS MER: Turerna kring Uppsalas stadshus

På ljusgården kommer ett fristående trevåningshus med de stora mötessalarna att resa sig. Ute på golvet pekar projektledarna ut hur svävande gångbroar ska skapa förbindelser till salarna, som om det vore alldeles uppenbart. Den vanlige besökaren ser mest ett gytter av byggnadsställningar, betongväggar och öppna trappschakt – men ingen kan tvivla på att byggfolket har planerna klara för sig.

Artikelbild

| Fr v kommunens projektledare Carl Ljunggren, byggprojektledare Gabriel Vikholm, Robin Lindblom från entreprenören Peab.

Kostnaden för hela kalaset beräknas i dag till närmare 1,1 miljarder kronor. Siktet är inställt på ett färdigt och inflyttat stadshus i november 2021.