Tänk dig att du befinner dig i centrala Uppsala på en plats där du har varit många gånger förut. Du är på väg hem från jobbet, eller kanske skolan. Men i stället för att promenera fram på trottoaren som du vanligtvis gör, vadar du fram i smutsigt vatten som når upp till knäna. På gatorna där trafiken vanligtvis bullrar ljudligt står bilar och bussar översvämmade. Räddningstjänsten syns överallt. De försöker hjälpa människor att kravla ur sina dränkta fordon.

Gatlampor och trafikljus är släckta därför att hela stans elnät ligger nere. För 24 timmar sedan var himlen klarblå. Hela sommaren har det varit strålande sol och rekordhetta. Nu var det sista du hörde från väderleksrapporten att SMHI har utfärdat en klass 3-varning. Det enorma skyfall som slog till för bara några timmar sedan kommer att fortsätta imorgon. Hundratals människor är redan igång att evakueras från sina hem på flera håll i Uppland. Det värsta är att det här har du varit med om förr. Ditt Uppsala och ditt Uppland har redan svämmats över flera gånger tidigare.

Känns det svårt att föreställa sig det här scenariot? Helt osannolikt till och med? Det är det inte. Enligt en rapport från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) är den här typen av framtidsscenario fullt rimligt och det kan uppstå om bara 18 år till följd av klimatförändringar.

Artikelbild

| Trångbott. Marcus Lööv och Therese Wennerbergs hem drabbades av en översvämning för 16 månader sedan när Björklingeån svämmade över. Huset var tvunget att rivas och deras nya hem är fortfarande inte klart. De bor tillsammans med sina sex barn (varannan helg åtta barn) på endast 60 kvadratmeter. Med största sannolikhet kommer de tvingas att fortsätta bo så minst ett år till. På bilden syns barnen Tobias Wennerberg , Kelly Johansson och Ronny Johansson.

Klimatförändringar är variationer av jordens klimat över tiden. Men de klimat­förändringar som nämns här handlar specifikt om den globala uppvärmningen orsakad av oss människor och de utsläpp av fossila bränslen som vi ligger bakom. Utsläpp som på sikt höjer temperaturen i vår atmosfär vilket enligt experter blandat annat leder till smältande glaciärer, höjda havsnivåer, och betydligt fler långa perioder av torka och översvämningar än i dag.

MSB är bara en av många myndig­heter som varnat för dessa förändringar och på internationell nivå dyker det regelbundet upp vetenskapliga artiklar i ämnet. Bara det senaste året har FN:s klimatpanel släppt tre rapporter om vad vi har att vänta oss, samt slutsatsen att vi måste vidta åtgärder nu.

De här rapporterna är dock inget som överraskat någon. Rapporteringen har inte lett till att politiker kallat till pressmöten i panik. De nya larmen, är gamla nyheter. Varningarna om global uppvärmning och dess konsekvenser är frågor som legat på beslutsfattarnas bord världen över i årtionden utan att det lett till de åtgärder som experterna menar krävs.
– Jag har funderat mycket på varför det är så och jag tror att det finns flera skäl, säger Pär Holmgren och tar en tugga av salladen framför sig.

Vi sitter på ett kafé i närheten av Resecentrum i Uppsala. Om drygt en timme ska den forne tv-meteorologen tillika Uppsalabon med tåget till Stockholm för att delta i ett arrangemang av Artister för miljön, en organisation som han är vice ordförande i.
– Det ena skälet till att inte mer händer i klimatfrågan är att vi människor är ”vanedjur”. Vi fortsätter att köra bil och äta kött därför att det har vi alltid gjort, säger han och tar ytterligare en tugga av sin gröna lunch innan han fortsätter.
– Det andra är att vi känner oss maktlösa vilket förstärks när politiker säger att Sverige är ett så litet land att det spelar ingen roll vad vi gör. Det tycker jag är ett förskräckligt resonemang därför att det är det samma som att säga att vi inte har något ansvar.

Artikelbild

| Trångbott. Marcus Lööv och Therese Wennerbergs hem drabbades av en översvämning för 16 månader sedan när Björklingeån svämmade över. Huset var tvunget att rivas och deras nya hem är fortfarande inte klart. De bor tillsammans med sina sex barn (varannan helg åtta barn) på endast 60 kvadratmeter. Med största sannolikhet kommer de tvingas att fortsätta bo så minst ett år till.

Att Pär Holmgren själv bestämde sig för att leva mer klimatsmart och lobba för frågan säger han främst beror på att han fick barn och då insåg att även om framtiden inte drabbar honom, så kommer den att drabba hans barn.
– Därifrån började jag tänka mer och mer på det och till slut insåg jag att det gick ut över jobbet på SVT. Jag kom inte lika förberedd till sändningarna som tidigare för att jag tänkte så mycket på klimatet. Så 2008 slutade jag och sedan dess har jag ägnat mig heltid åt den här frågan. Den behöver lyftas för att i dag pratar och gör politiker alldeles för lite åt den.

Just de senaste veckorna har dock ­frågan om klimathotet diskuterats lite mer än vanligt i medier och bland beslutsfattare på grund av hur vädrets makter gjort sig brutalt påminda runt om Sverige. Först skogsbranden i Västmanland - en av Sveriges största genom tiderna som bragde en människa om livet och tvingade omkring 1 000 personer från sina hem. Sedan översvämningarna i Halland som lamslagit flera samhällen liksom sky­fallet i södra Skåne för knappt en vecka sedan.

Artikelbild

Men man ska vara försiktig med att koppla ihop de händelserna med ­klimatförändringarna påpekar Pär Holmgren, liksom andra experter UNT intervjuat. Däremot är det exakt denna typ av vädervariationer som kommer att bli allt vanligare i Sverige när klimatförändringarna blir större. Och det bekymrar många.

Enligt den senaste undersökningen om samhällsoro från SOM-institutet vid ­Göterbogs univesitet är miljöförstörng och klimatfrågan det vi svenskar oroar oss allra mest för. Något Therese ­Wennerberg och Marcus Lööv som bor i Dragby utanför Björklinge inte för­vånas över. Det vet att vädrets makter kan få förödande konsekvenser.

Artikelbild

16 månader har gått sedan den där morgonen då de tittade ut genom fönstret och insåg att deras tomt förvandlats till en pool av vatten från den närliggande ån. 16 månader senare har de fortfarande inte fått i ordning ett nytt hem.
– Det gäller verkligen att ha tålamod. Just nu väntar vi på att få bygglov. Det är kanske är blåögt att tro men jag hoppas att vi kan vara klara med huset någon gång sommaren 2015, säger Therese Wennerberg.

Hon och Marcus Lööv sitter vid köksbordet i en stuga som ligger på tomten där det gamla huset, som var tvunget att rivas, tidigare stod. Stugan klarade sig tack vare att grunden var byggd mycket högre upp än deras hus, och det är därför de nu hoppas få lov att bygga ut den stugan till deras nya hem. Men som sagt - processen är långsam. De har bott i den här stugan nu i över ett år. Den är 60 kvadratmeter stor och de bor där tillsammans med sina sex barn. Varannan helg blir de åtta i syskonskaran. Den enda dörren som finns i stugan går till toaletten. Sover gör de i sängar som alla står samlade i ett hörn tätt intill varandra.
– Det är klart att det påverkar en att bo så här. Barnen får exempelvis aldrig möjlighet att vara själva, och de kan inte ha kompisar över som förut som sover över, säger Therese Wennberg.
Marcus Lööv fyller i:
– Det tog några månader innan man klarade av att koppla bort allt det här och kunde fokusera på resten av vardagen, säger han.

Artikelbild

Varken han eller Therese Wennerberg oroar sig över att det ska ske igen. Däremot säger de att de är mycket mer riskmedvetna nu än tidigare och är noga med att ta reda på vad för anpasssningar de kan göra med det nya huset för att stå emot naturens kraft om det skulle ske igen. Samtidigt konstaterar de att samhället i stort inte är lika handlingskraftiga.
– Nog tror jag att det hade varit ­annorlunda om våra politiker hade drabbats, säger Therese Wennerberg och ler lätt.

Therese Wennerberg är inne och snuddar på ett resonemang som flera ­ meterologer, forskare och myndighetsrepresentanter som UNT varit i kontakt med nämner som bidragande orsak till varför samhället agerar så långsamt i ­klimatfrågan. En av dem är Ingrid ­Gudmundsson vid Nationellt kunskaps­centrum för klimatanpassning.
– De översvämningar som exempelvis har skett i Halland i sommar är ju jättehemska, men jag tror att det kanske måste vara Stockholm som drabbas för att den här typen av olyckor ska leda till stora politiska åtgärder. Så var det ju i Köpenhamn, säger hon.

Artikelbild

Ingrid Gudmundsson syftar till det enorma skyfall som 2011 lamslog den danska huvudstaden. På två timmar lyckades regnet orsaka skador för sju miljarder kronor. Självklart var det inte första gången som Danmark råkade ut för kraftiga översvämningar, men det visade sig bli första gången som det fick politikerna att snabbt fatta beslut om omfattande åtgärder i stadsplaneringen.
– Det handlar väl om att vi ofta tenderar att prioritera frågor som är här och nu. Men även om det här är något som ligger långt i framtiden så är det något som man måste åtgärda nu, säger Ingrid Persson.

Men alla har inte den uppfattningen. Även om en klar majoritet av världens klimatforskare är överens i klimat­frågan, så finns det även experter på området som är skeptiska till en alltför förenklad syn på klimatsystemet. Lennart Bengtsson, en av Sveriges mest välmeriterade klimatforskare tillika gästprofessor vid Uppsala universitet är en av dem.
– Vi har en långsam uppvärmning av jordytan men det är en väldigt långsam process och de klimatmodeller som används i dag av exempelvis IPCC är fortfarande väldigt begränsade, säger han.

Artikelbild

Lennart Bengtsson menar att klimatet är alldeles för komplext för att vi i dag ska kunna förstå dess mekanismer fullt ut och jämför det med att påstå att man kan bota all cancer ”bara genom att göra si och så”. Lennart Bengtsson har själv varit involverad i FN:s arbete som han i stort är positiv till, problemet enligt honom är att frågan har blivit för politiserad.
– Det är inte rimligt att gå ut och begära att vi ska lägga om hela det ekonomiska systemet och vårt samhälle enbart baserat på datorsimuleringar. Vi bör lägga om vårt energisystem på sikt, men innan vi gör något så omfattande behöver vi mer evidens för hur det verkligen ligger till.

Men finns det inte en risk med att vi börjar för sent om vi väntar för länge?
– Risker har man alltid i livet. Jag tror att vi måste ha lite mer förtröstan och ge vetenskapen lite mer tid. Jag tror att vi om hundra år kommer ha löst tekniken med att producera energi på hållbart sätt. Vi kan i alla fall inte lösa jordens miljöproblem genom att gå tillbaka till ett förindustriellt samhälle.

Artikelbild

Det förindustriella samhället är otroligt primitivt mot det vi är vana med i dag. Som scener ur Emil i Lönneberga. Är det, det samhälle som faktiskt är vårt rådande alternativ?

Folke Tersman är lärostolsprofessor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och har ägnat flera år till att fundera kring de filosofiska och moraliska frågor som kan kopplas till klimatdebatten. Han menar att människans begränsningar vad gäller att föreställa sig en annan typ av samhälle än det vi känner till, är ett av klimatfrågans stora problem.
– Det är helt enkelt svårt att föreställa oss ett samhälle som skulle drivas på andra premisser än de som råder i dag, ett samhälle som inte handlar om att öka tillväxt och konsumtion, säger han.

Artikelbild

Historiskt sett finns det flera samhällsproblem vars lösning förhalats av just det problemet menar Folke Tersman. Han nämner den allmänna rösträtten som ett exempel där många inte kunde föreställa sig och var rädda för ett samhälle där en outbildad massa fick makt.
– Jag tror vi skulle behöva en Einstein på ekonomins område för att få oss i rätt riktning och ge oss en bild av hur den samhällsomställningen skulle se ut.

I övrigt menar Folke Tersman att det rör sig om framför allt två faktorer som gör att klimatfrågan förblir bortprioriterad:
– Det ena är föreställningen och känslan av att vad vi än hittar på i Sverige så kommer inte det leda till några större förändringar av situationen. Det andra är att det kommer att kosta pengar och innebära uppoffringar, och det är vi inte beredda att göra villkorslöst, oberoende av hur andra länder bidrar

Artikelbild

Han tror dock att vi skulle kunna komma långt genom att utnyttja den sammanhållning vi människor ofta kan uppvisa.
– Ser vi till vårt eget land så finns det en solidaritet bland oss som får oss att betala skatt och stötta gemensamma ansträngningar. På ett nationellt plan är det självklart, men inte internationellt. Där saknas känslan av att vi sitter i samma båt fastän vi gör det, säger Folke Tersman och kommer sedan att tänka på en film han sett om Bombays förorter där en fattig man samlar ihop pengar för att kunna skaffa en bil och som illustrerar hur vi påverkar varandra.
– Journalisten som gör filmen frågar mannen ”varför ska du ha en bil? Tänk på klimathotet!” Den indiske mannen svarar då att: ja, om ni i västvärlden avstår era bilar, då kan jag ta cykeln eller gå”.

Tillbaka vid Resecentrum ska Pär Holmgren precis gå på tåget när två bekanta ansikten dyker upp. Ekopsykologen Ira Sundberg och förre miljöministenr Anders Carlgren (C). De ska också till Stockholm och prata klimat. Dock på olika arrangemang.

Artikelbild

Ungefär en kilometer bort, på en plats i centrala Uppsala där du förmodligen varit många gånger förut – Stora torget – står lokala politiker och pratar med en grupp förbipasserande om hur viktigt det är för Uppsala att vara en av Sveriegs ledande kommuner i klimatfrågan. De potentiella väljarna lyssnar, tar några broschyrer innan de fortsätter röra sig. Ingen av dem vet vad de ska rösta på, men samtliga anser att klimatfrågan är viktig. En av dem kommer att tänka på ett gammalt ordspråk som oftast tillskrivs 1800-talsförfattaren Mark Twain: ”Alla pratar om vädret, men ingen gör något åt det”.