Under november startar en ny amningsutbildning för vårdpersonalen på Akademiska sjukhuset. Den kommer att fortsätta under nästa år. All vårdpersonal – inom Region Uppsala som arbetar med graviditet, förlossning och bebisar – ska gå kursen.

– Alla föräldrar ska hädanefter få samma information om amning oavsett om de besöker BVC, BB eller MVC. Vi vet att det inte alltid har varit så; ibland har informationen varit olika från olika led i vårdkedjan och det skapar förvirring. Det har kvinnor framfört som kritik till oss, säger Hanna Waernér, tf biträdande verksamhetschef kvinnosjukvården, Akademiska sjukhuset.

Bakgrunden till satsningen är att allt färre mammor ammar under babyns sex första månader. Endast 13,7 procent av mammor ammar helt i sex månader. Siffrorna har sjunkit dramatiskt under 2000-talet. År 1996 ammade 40 procent av de nyblivna mammorna under bebisens första halvår. Samtidigt är det 97 procent av de gravida kvinnorna som uttrycker att de vill amma, och majoriteten av dem vill göra det i sex månader.

Någonstans på vägen försvinner alltså den ambitionen.

Har amning blivit omodernt?

– Nej, det tror jag inte. Trenden är tydlig att amningen har gått ner men många faktorer kan spela in. En orsak är att kunskapen om hur spädbarn fungerar är för dålig, säger Paola Oras, barnmorska och doktorand, Uppsala universitet.

Hon, som ska forska på utbildningssatsningen, pekar på att felaktiga föreställningar och myter om spädbarn och amning lever kvar fast de saknar vetenskapligt grund. Till exempel spreds under större delen av 1900-talet ett rön om reglerad amning. Det uppstod på en internationell konferens i Bryssel 1907, Mjölkdroppekonferensen. Då röstade läkare för att kvinnor skulle amma var fjärde timme med ett längre uppehåll på natten efter bestämda klockslag nämligen klockan 06, 10, 14, 18 och 22. På 1980-talet mjukades detta upp och i dag vet vi att det är fel – bebisen bör själv få styra hur ofta den ska amma. Har den ätit för en kvart sedan men är hungrig igen bör den också få äta igen.

– Det finns också kommersiella krafter som via reklam ger en felaktig bild. Just nu finns en nappflaska som marknadsförs som amningsvänlig. Den köps in av sjukhus, trots att vi borde avråda, då vi vet att för amningens skull är det bäst att undvika både nappflaskor och nappar, säger Eva-Lotta Funkquist, barnmorska och forskare, Uppsala universitet.

Att föräldrar ibland fått olika information om amning kan också bero på att man inom vården förlitat sig för mycket på personalens, som ofta är kvinnor, egna erfarenheter.

– Amning är ett känsligt område. Vi måste alltid vara lyhörda och tänka på att det som fungerar för många, inte fungerar för alla, säger Paola Oras.

Ingen mamma ska känna sig tvingad att amma; en del mammor vill inte amma. Tanken är att föräldrarna ska få tillräckligt med kunskap om amning för att kunna lita på sin förmåga och även få hjälp med det praktiska om något amningsproblem har uppstått.

– Samtidigt som amningen går ner i Sverige, går den upp i många andra länder. Det är väldigt synd för amning är bra på så många sätt. Att amma har verkligen hur många fördelar som helst, både för barnets hälsa och även för mammans, säger Eva-Lotta Funkquist.