Hur kom det sig att du blev debattredaktör och ledarskribent?

– Jag hade jobbat som nyhetschef på UNT från 1997-2006 och i samband med en omorganisation fick jag frågan. Eftersom jag jobbat länge som nyhetschef kände jag mig redo för något nytt och tyckte det lät som en spännande utmaning.

Hur har jobbet som debattredaktör varit?

Artikelbild

| Maria Ripenberg har gjort sig känd för inlägg i frågor kring invandring, integration och rasism. "I Sverige finns en strukturell rasism som strider mot den svenska självbilden som säger att vi inte är rasister."

– Det har inneburit många fantastiska upplevelser och varit mycket lärorikt. Jag älskar att skriva och att skriva ledare är bland det roligaste som finns. De många resorna har gett en extra krydda. Jag minns en resa till Libanon 2007. Vi fick träffa representanter från Hamas och Hizbollah. Det mest surrealistiska var när vi åkte hem och besökte Samir Geagea, ledare för Lebanese Forces som suttit dömd i tolv år för krigsbrott. Han bodde uppe i bergen i ett fort. Hans milismän med K-pistar och schäferhundar hämtade oss i svarta bussar. Där i fortets bibliotek bjöd han och hans fru på saft och kakor.

Hur har debattjournalistiken utvecklats under din tid?

– Opinionsmaterialet fick ett uppsving i och med de sociala mediernas uppkomst. Det blev ett sug efter åsiktsmaterial och spridningen blev större. Ledarsidorna som hamnade i skymundan i slutet på 90-talet, kom i fokus. Nu i och med tidningarnas betallösningar ser vi en viss nedgång för debattmaterialet igen.

I motiveringen till utnämningen av din hedersdoktorstitel står att du gjort dig känd för dina inlägg i frågor kring invandring, integration och rasism. Hur kommer det sig att du brinner för dessa frågor?

Artikelbild

| Maria Ripenberg, debattredaktör och ledarskribent på Upsala Nya Tidning, har utnämnts till hedersdoktor för sin gärning som skribent och för de seminarier i samarbete med Uppsala universitet som hon leder.

– Frågor som rör mänskliga rättigheter är viktiga. Det finns områden där Sverige inte lever upp till dem. I Sverige finns en strukturell rasism som strider mot den svenska självbilden som säger att vi inte är rasister. Jag har ägnat mig åt att undersöka frågan om var rötterna till den vardagsrasism som vi ser idag, kommer ifrån, genom att studera historia och forskning. Normaliseringen av rasism och extremism är ett av de största hoten vi har mot demokratin.

I dag håller du en öppen föreläsning på Uppsala universitet. Vad kommer den handla om?

– Jag gör en kort exposé över tidningsbranschens historia, men fokuserar främst på de senaste 20 åren och hur inträdet av internet och sociala medier har påverkat dagspressen och i förlängningen opinionsbildningen och det offentliga samtalet.

I morgon, fredag, är du en av 19 hedersdoktorer som installeras i samband med en promotionshögtid. Hur känns det?

– Det känns otroligt roligt. Det är alltid roligt med en totalt oväntad och positiv överraskning. Det ska också bli kul med den festliga avslutningen på Slottet som jag kommer fira tillsammans med nära och kära.

Varför är det viktigt att stärka banden mellan universiteten, medierna och allmänheten?

– Universiteten står för en enorm kunskapsbank som förnyas och växer hela tiden och jag tycker att det vore oförsvarligt att inte ta del av den.

Berätta om "Åsikt Uppsala"!

– "Åsikt Uppsala" har blivit ett nytt sätt att knyta ihop UNT med forskningen och nå ut till allmänheten. 2013 startade UNT och Uppsala universitet en serie panelsamtal med forskarpaneler. Forskare från helt olika discipliner träffas och diskuterar ett aktuellt ämne och ger sin vinkel utifrån sin disciplin. Till samtalen är allmänheten välkommen och de har dragit mycket publik varje gång.