Svenska artprojektets budget bör minskas från 65 till 45 miljoner kronor, bokutgivningen av prestigeserien Nationalnyckeln läggas ned och projektet flyttas från Artdatabanken vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala till Naturhistoriska riksmuseet. Det var kärnpunkterna i landsbygdsdepartementets utredare Rolf Annerbergs förslag, den första riktiga utvärderingen av projektet sedan det drog i gång 2002. Som UNT tidigare berättat har kritiken mot förslagen redan varit frän från många håll efter att de presenterades i juni.

Under remisstiden, som löpte ut 1 augusti, har nu ett 30–tal svar kommit in från olika myndigheter, universitet och berörda föreningar. Nedläggningen av Nationalnyckeln i bokform i utbyte mot en digital presentation får stöd av bland annat Stockholms universitet, som menar att bokserien visserligen är ”imponerande” men samtidigt mycket kostnadsineffektiv. Uppsala universitet å sin sida tar inte tydligt ställning i frågan men konstaterar att möjligheterna till nya tekniker i högre grad borde utnyttjas av artprojektet.

Till bokens försvar går bland annat Naturskyddsföreningen, Världsnaturfonden och Svenska Botaniska föreningen, som pekar på att den tryckta utgåvan har stor spridning och en viktig funktion att fylla. ”Vi kan bara konstatera att när det gäller exempelvis dagfjärilar, gräshoppor/vårtbitare och trollsländor så är det böcker och inte digitala medier som ökat intresset” skriver Världsnaturfonden. En fortsatt investering på boksidan behöver dock inte utesluta nya satsningar mot databaser på nätet, menar de.

Förslaget att artprojektet ska permanentas med tydligare mål är något som vinner bred backning hos remissinstanserna. Men de föreslagna neddragningarna, inte minst kraftigt minskat stöd till de naturhistoriska museerna, får svidande kritik. Den botaniska avdelningen vid Umeå universitet sågar utredarens slutsatser på denna punkt och menar att det inte gjorts någon ordentlig utvärdering av museistödets betydelse.

Tidigare har såväl SLU i Uppsala som Artdatabanken kritiserat flera punkter i utredningen, inte minst otydligheten i hur en övergång från Nationalnyckeln i bokform till en digital kunskapsbas ska ske. Som UNT berättade i onsdags stöder dock ledningen för Artdatabanken själv grundtanken att framtiden för den gigantiska kartläggningen av Sveriges flora och fauna ligger i en nätbaserad publicering.