Vilket är det viktigaste budskapet i den globala rapporten om biologisk mångfald, enligt dig?

– Det har varit stort fokus i medierapporteringen på den miljon arter som riskerar att dö ut globalt. Men det stora problemet är att så många av våra ekosystemtjänster redan är påverkade. Den lokala mångfalden har minskat med i snitt 20 procent i världen, och i en del områden med så mycket som 50 procent. En art kan finnas kvar någonstans, men om den bara finns kvar i små fragmenterade populationer kan den inte upprätthålla sin ekologiska funktion. Folk pratar om klimathotet och kommande katastrofer. Men att människan har förändrat nästan all markyta på jorden ser man inte som en katastrof.

Vilken var den stora stötestenen under förhandlingen?

Artikelbild

| Torbjörn Ebenhard är nöjd med genomslaget för IPBES-rapporten om hotet mot världens arter.

– Den stora elefanten i rummet är befolkningstillväxten. Forskarna har uttryckt det väldigt tydligt, att i grund och botten handlar vår påverkan på naturen om antalet människor och att vi fortfarande har en befolkningstillväxt. Detta är känsligt. Länder med stor befolkningstillväxt ser inget behov att ändra på det och betonar att deras invånare har små ekologiska avtryck per person. Rika länder påpekar att de inte har någon befolkningstillväxt. Men i dessa länder är det istället känsligt att tala om behovet av minskad konsumtion.

Hur många människor kan vi då vara och samtidigt klara alla arter?

– Enligt de beräkningar forskarna har gjort kan vi vara så många som vi är nu, förutsatt att vi gör allt på ett mer hållbart sätt.

Men vi kommer ju att bli fler?

Artikelbild

| Vi behöver omdefiniera vad ett gott liv är, menar Torbjörn Ebenhard.

– Ja, och då kommer det att bli svårare att rädda alla arter. Och vi kommer fortsätta att urholka livsviktiga ekosystemtjänster som pollinering och rent vatten.

För att förhindra massutrotningen skriver ni i rapporten att det krävs en genomgripande samhällsomvandling. Vad innebär det?

– Vi behöver ställa om vår produktion och konsumtion, ja våra ekonomiska system, så att de tar hänsyn till ekosystemen. Vi behöver omdefiniera vad ett gott liv är. Det behöver inte innebära en hög materiell konsumtion.

Rapporten har ett globalt fokus. Hur är läget i Sverige?

– Även Sverige förlorar arter, men vi har en bra naturvård och myndigheter som jobbar med frågan. Mer bortglömt är att svenskarnas konsumtion har en stor effekt på miljön i andra länder. När vi handlar nya bomullskläder, köper tropiska trädslag eller äter importerad mat så påverkar det naturen någon annanstans. Vår konsumtion av elektronik ger upphov till gruvbrytning och förorening av mark. Vi behöver miljömål för att minska vår påverkan i andra länder. I dag finns det inte på agendan.

Vad skiljer arbetet med biologisk mångfald från klimatfrågan?

– Frågan om biologisk mångfald är mer komplex än klimatfrågan. Det handlar inte bara om att mäta koldioxidhalter och temperaturer. Den biologiska mångfalden ser olika ut i olika delar av världen, och den nyttjas på olika sätt. Därför skulle man kunna tro att det skulle vara svårt att komma fram till en gemensam rapport för 132 länder. Men efter en vecka hade vi enats om ett dokument, som i hög grad accepterade forskarnas slutsatser. Att det gick så pass lätt beror förmodligen på att rapporten inte ett politiskt beslut om att vidta åtgärder eller ens att sätta mål.

Vad tycker du om mottagandet som rapporten fått?

– Det är roligt att det blivit ett så enormt intresse för frågan. Hittills har det publicerats 23 150 artiklar i 151 länder på 45 språk.

Hur ska frågan om biologisk mångfald stanna kvar på agendan? Klimatfrågan gör sig påmind genom torka, cykloner och översvämningar. Många arter försvinner i det tysta.

– För att vi ska komma någon vart måste FN:s konvention om biologisk mångfald (CBD) plocka upp rapporten och göra något av den. Som jag ser det har CBD gått i stå. Konventionen har funnits i 27 år, men vi fortsätter att förlora biologisk mångfald i stor skala. Genomförandeunderskottet är stort.

Så vad måste ske?

– Först måste CBD skriva nya mål som är mycket mer ambitiösa. Sen är det upp till politiker på den nationella nivån att göra verkstad av målen.

Hur firar du den biologiska mångfaldens dag (i dag, red anm)?

– Jag kommer att skåda fågel. Det är mycket som sjunger här i närheten av SLU. Mindre flugsnappare, småfläckig sumphöna, kornknarr och vassångare. Det blir en tidig morgon, som alla andra dagar.