– Det känns både spännande och engagerande att delta i den här utvecklingen, säger Fredrik Mats Nilsson, arkitekt på White i Uppsala.

Och vad innebär då den här utvecklingen för Uppsalas identitet? Svårt att svara på, tycker Fredrik Mats Nilsson.

– Men Uppsala är i hög grad en karaktärsfull stad, därför är det också extra viktigt hur den förändras, säger han.

Artikelbild

| Variationer i material och färg kan ge illusionen av att en fastighet är flera, som här i Rosendal.

På många håll i staden etableras nya områden och byggnader som förändrar stadens utseende, samtidigt som de historiska elementen finns kvar.

– Merparten av de stadsdelar som vi rör oss i har ju egentligen inte den historiska karaktär som man kanske syftar på i Uppsalas identitet. Ändå är det en viktig ingrediens i vad som utgör Uppsala, sen kan man ju fråga sig om det är positivt eller negativt, säger Nilsson.

Detta innebär inte att en arkitekt struntar i en stads karaktär eller identitet vid arbetet med en nybyggnation. Samtidigt utvecklas arkitekturen, precis som allt annat. Detta kan innebära att en ny byggnad inte får exakt samma utseende som dess föregångare, eller som är av samma karaktär som dess omgivning.

– Jag tror man får acceptera att saker och ting förändras men samtidigt måste man såklart ta hänsyn till en stads identitet. Det är en stor del av vårt arbete, säger Fredrik Mats Nilsson.

Vid varje nybyggnation finns det olika förutsättningar att förhålla sig till: omgivning, krav från beställare och användare, ekonomi och hållbarhet för att nämna några.

– Arkitektur försöker svara på samtidsfrågor, vilket behov som finns utifrån olika perspektiv. I stort handlar det om vart samhället vill någonstans och vad vi har för typ av drömmar. Frågor som en enskild individ inte kan svara på.

Så hur bygger man snyggt och tidlöst och gör alla nöjda och glada? Kanske är det en omöjlig uppgift. Föreningen Arkitekturupproret gapar efter traditionella stilar samtidigt som andra ser modernismen som rätt väg att gå. Fredrik Mats Nilsson är medveten om debatten men uppger att den inte finns på samma sätt inom arkitektkåren.

– Det finns nog få arkitekter som tycker att Arkitekturupprorets spår är rätt väg att gå, men jag gillar att de höjer rösten. Personligen har jag inte känslan av att åsikterna är så polariserade, att halva Sverige vill bygga si och halva

Sverige vill bygga så. Men vi behöver mer input från allmänheten, säger han.

Allmänhetens tyckande är något som arkitekter tar hänsyn till genom hela processen. Stiltrender är ett annat perspektiv. Rosendal i södra Uppsala, ett av de nya områdena som nyligen växt framt, karaktäriseras av höga hus och stor variation. Och just variationen har kommit att bli en nutida trend.

Hur förhåller arkitekter sig till trender?

– Tidlösheten är en viktig aspekt, det som vi bygger nu ska också fungera om 50 eller förhoppningsvis 100 år. Just variationsgrejen finner jag spännande men är inte säker på att det är rätt. Och det stör mig lite grann, när man med hjälp av variation på hus låtsas som att det är många små fastigheter när det egentligen är en stor, säger Fredrik Mats Nilsson.

– Men om man följer en trend eller inte, är absolut inte avgörande för om byggnaden blir bra eller dålig. Typiskt sett är det mycket viktigare att byggnaden utförs med hög kvalitet än vilken stil den kan sägas tillhöra.

Så hur skapar man en snygg byggnad?

– När det kommer till hur byggnaden ser ut, kan jag bara svara för mig själv. Jag frågar mig själv om jag tycker jag att det här blir bra. Sedan frågar jag så många andra som möjligt och gör en bedömning utifrån det.