Ett behandlingshem norr om Uppsala tar emot kriminella som är beredda att ta steget över till ett liv utan brott och droger. I ett stort rött hus vid vägs ände några kilometer utanför Björklinge står Hussein Abdallah och steker pannbiff. På hans t-tröja är det skrivet ”rough” med stora bokstäver. Det betyder tuff. Hans liv har varit just tufft. Bakom sig har han flera år av drogmissbruk och fängelsevistelser för bland annat grova våldsbrott.

Hussein Abdallah bor på det så kallade livsstilshuset som drivs av Kris, Kriminellas revansch i samhället. Det är ett av få behandlingshem i Sverige som inriktas mot dem som vill lämna kriminaliteten bakom sig. Men att lägga om kursen är en kamp.
– Första månaden här var jag helt nere och orkade inte med mig själv. Jag har knarkat i åtta år och att lägga av är mycket svårt, berättar Hussein Abdallah.
Efter tre månader på livsstilshuset har han börjat komma på fötter. Han jobbar i stallet, snickrar, sköter tvätt och städning av huset och har börjat träna. Hussein Abdallah har varit med i ett kriminellt gäng men vill inte säga vilket. Han beskriver den kriminella livsstilen som en tillvaro där man inte bryr sig om andra.
– Jag har fått ut mina aggressioner genom att slå på andra, jag har fuckat mitt liv, säger han.

Livsstilshuset har varit i gång i drygt två år och har åtta platser men bara tre är upptagna när UNT är på besök. Att behandlingshemmet finns verkar ännu inte riktigt ha nått ut. Leif Holström är behandlingsansvarig på livsstilshuset. Han har suttit över tio år i fängelse och vet hur svårt det är att sluta med brott. Han menar att många behandlingshem angriper drogberoendet men inte den kriminella livsstilen.
– Jag genomgick flera behandlingar mot drogmissbruk men satt ändå fast i kriminaliteten, den sågs inte som lika allvarlig att ta itu med, säger Leif Holström.

Artikelbild

| Hussein Abdallah

De som kommer till livsstilshuset, de så kallade eleverna, får genomgå ett särskilt program där man inledningsvis kartlägger deras problem och vilka insatser som ska sättas in. Det kan handla om allt från skulder till posttraumatisk stress efter en våldspräglad tillvaro. Behandlingen har inslag av tolvstegsprogrammet som används mot till exempel alkoholmissbruk. Man försöker hitta de faktorer som fått eleverna att bli kriminella och vad som kan hindra dem från att återfalla. Leif Holström berättar att han själv var helt inställd på att begå brott när han var aktiv.
– Jag stal i affärer fast jag inte ens visste vad jag skulle ha sakerna till. Såg jag en olåst bil skulle jag in där och sno. Jag var som en cancer i Borlänge där jag bodde.
– Det var spännande att begå brott, det gav mig kickar och var svårt att träna bort. Så fort jag kom in i ett rum tittade jag alltid efter var larmet fanns. Jag fick verkligen öva för att ändra mitt beteende.

Leif Holström säger att eleverna i allmänhet varit medvetna om att de skadat personer i sin omgivning men levt i förnekelse. Uppvaknandet kan bli smärtsamt, och till hjälp finns bland annat psykolog. Vid sidan av den mentala processen arbetar eleverna med praktiska sysslor på gården. Många deltar i möten med Criminals And Gangmembers Anonymous, ett slags AA-möten.

Med tiden kan eleverna gå vidare till studier, arbetspraktik, eller jobb. De flesta stannar sex månader till ett år och som ett led i återanpassningen har Kris en utslussningslägenhet i Uppsala. Nu i januari ska Hussein Abdallah börja på en verksamhet som bland annat Uppsala kommun driver med Kriminalvården, där målet är arbete eller studier. Själv har han drömmen klar för sig.
– Jag siktar på att bli hantverkare och arbeta med trä, helst vill jag bli båtbyggare.