För att minska den ofrivilliga ensamheten bland äldre beviljades SPF Seniorerna, PRO och SKPF Pensionärerna två miljoner kronor till projektet "Aldrig ensam". Pengarna ska bland annat räcka till studiematerial om ensamhet, undersöka möjligheten att starta ett slags stödtelefon för äldre samt utbilda ambassadörer inom de tre organisationerna. Uppgiften är att fånga upp och engagera medlemmar som vanligtvis inte deltar i verksamheten.
– Alla föreningar ska se till att på något sätt nå sina medlemmar och det man framförallt talar om är att ringa upp dem regelbundet och fråga hur de mår. På den vägen får vi dem att delta i verksamheten. Det är en förhoppning i alla fall, säger Hans-Ivar Byberg, Uppsalas distriktsordförande för SPF.
Enligt Hans-Ivar Byberg finns föreningar som ringer sina medlemmar redan idag. De har delat upp dem i grupper med telefonnummer och sedan är det ett antal medlemmar som ringer upp de andra före varje aktivitet.
– Föreningen Jernet i Österbybruk ringer till varje medlem-230 medlemmar- istället för att annonsera.
I projektet ingår fem utbildningskonferenser på lika många platser i landet, för att utbilda ambassadörer.
Äldreombudsman för Uppsala kommun, Helene Stenlund, betonar vikten av att försöka förebygga isoleringen.
– Studier visar att äldre personer inte upplever ensamhet i större omfattning än andra åldersgrupper. Men får man svårare att gå, sämre hälsa och vänner och partner dör så kan det öka känslan av ensamhet. Ofrivillig ensamhet kan leda till att man mår både psykiskt dåligt och får en försämrad hälsa. Man kan se att det finns en koppling mellan ensamhet och depression. Och det senare är vanligt bland äldre. Så jag tänker att man måste försöka jobba förebyggande så klart. Då är det viktigt att det finns mötesplatser, någonstans att gå, säger Heléne Stenlund.
I Uppsala kommun finns sexton Träffpunkter för personer som är över 65 år, som kommunen ordnar tillsammans med föreningar och frivilliga. Aktiviteterna kan vara kortspel, föreläsningar, gym, körsång eller träning och oftast är de organiserade i samråd med äldre själva. En annan verksamhet är Seniorrestauranger som finns på sju olika ställen i stan. Dit kan man komma och äta billigt och träffa andra. Hemtjänsten kan hjälpa till med sociala aktiviteter som samvaro eller promenader. Dessutom är Uppsala kommun med i ett nätverk inom världshälsoorganisationen WHO sen några år tillbaka.
– Det heter "Äldrevänlig stad" och det betyder att vi ska jobba extra mycket med att staden ska bli äldrevänlig. Vi har gjort en undersökning bland äldre i Uppsala om vad de tycker är viktiga frågor. Nu jobbar vi med att ta fram ett program och en handlingsplan och den ska kommunen fatta beslut om nästa år.
Kommunen har en Seniorguide som finns både i form av en broschyr och på hemsidan. Det finns också ett telefonnummer som man kan ringa för att få information om bland annat aktiviteter för seniorer. Dessutom förmedlar Seniorguiden tjänster från ideella organisationer. Men broschyren skickas inte hem automatiskt utan man behöver ringa kommunen för att be om den.
Helene Stenlund tycker att kommunen behöver jobba mer med äldrefrågor på landsbygden.
– Det är en utmaning med de äldre som bor utanför tätorten. Vi har inga seniorrestauranger där och antalet Träffpunkter är lite färre på landet. Där känner jag att vi behöver jobba mer, faktiskt. Om man bor på landsbygden och inte kan köra bil längre av någon anledning, då blir man lättare isolerad. Kommunen tittar på det och utreder det, konstaterar Helene Stenlund.