Under två veckor i höstas deltog 2 700 gymnasielever i experimentet Nyhetsvärderaren, ett samarbete mellan bland andra Uppsala universitet och föreningen Vetenskap och allmänhet. UNT följde i ett reportage en klass i Uppsala som deltog.

Nu är slutrapporten klar och Thomas Nygren, pedagogikforskare vid Uppsala universitet, är överraskad över resultatet.

– Jag är positivt överraskad, särskilt om man jämför med vad som sagts i debatten.

Artikelbild

| Simon Lundman och Frida Wiborg på Fyrisskolan var några av de elever som deltog i Nyhetsvärderaren i höstas. Bakom står forskaren Thomas Nygren som tagit fram verktyget Nyhetsvärderaren.

Varför gjorde ni experimentet?

– När idén kom upp pågick mycket diskussioner om vad som finns i ungas digitala världar, vilka nyheter de läser och sprider. Det här var efter Trumps tillträde och det sades sådant som att det är "fake news", alltså falska nyheter, överallt och att faktaresistensen spred sig. Vi ville ha en empirisk bas att stå på för att se vad som var som var sant och falskt i den frågan.

Så vad såg ni, hur mycket falska nyheter florerar i ungas flöden på sociala medier?

– Vi har framförallt tittat på var nyheterna de tar del av kommer ifrån och det är väldigt tydligt att det främst är från de stora etablerade nyhetssajterna. Så det är inte som befarats att det sprids massa falska nyheter från trollfabriker i ungas sociala flöden.

Hur viktiga är de sociala medierna för de ungas nyhetsorientering?

– De har betydelse, men vår forskning tyder på att man också har sina källor som man går till, och att de är kvällstidningar, morgontidningar, tv, och radio, det vill säga de traditionella mediernas nyhetssajter. Det är också nyheter därifrån som vanligast i deras nyhetsflöde och det som delas mest.

Söker de främst upp nyheterna själva, eller tar de del av det som dyker upp i flödet?

– Man går främst till sin favoritsida och läser, det är det dominerande sättet. Därefter var det vanligast att hitta nyheter via Facebook, medan Twitter var mindre vanligt.  Som det såg ut i vår studie har ungdomarna en förmåga att hitta nyheter från granskande källor, och man är också ganska varsam med vad man delar.

Vilken typ av nyheter tycker de är trovärdiga?

– Nyheter om sport, politik, samhälle, brott och olyckor, även om man hittade exempel på extremt konspiratoriska och ideologiskt vinklade nyheter. Men de mest spekulativa artiklarna hittar man i kultur- och nöjesbevakningen, där det förekommer mycket kändisskvaller. Det är det som ungdomarna anser är sämst underbyggd journalistik med rubriker som inte stämmer, brist på bevis och mycket rykten. Här bedömde man också att många nyheter kom från sajter som är ute efter många klick, så kallat klickfiske. Även livsstil, hälsa och medicin är ämnen där de unga såg att det kunde vara dåligt med vetenskapliga belägg i artiklarna som de läste.

LÄS MER: Nu ska ungas nyhetsflöden granskas

Vilken typ av artiklar vill de helst läsa?

– Nyheter om politik, samhällsfrågor, olyckor och brott. Vi kan se en viss skillnad mellan könen, där killar läser mer sport och tjejer mer kultur- och nöjesartiklar.

Vad skulle du säga är den stora slutsatsen av studien?

– Att etablerade medier fyller och kan fortsätta fylla en väldigt viktig funktion i ett samhälle med filterbubblor, och är en grund att bygga det demokratiska samhället på. Och att det finns ett intresse hos ungdomarna för det.

Vackert så, men finns det någon utmaning i det?

– Ja, att de nyhetskällor som har högst trovärdighet som morgontidningarna i dag har betalväggar och därigenom inte är tillgängliga för dem som inte kan betala. Det gör att socioekonomisk bakgrund avgör om du kan ha tillgång till den bästa journalistiken. Samtidig är det lätt att förstå att det kostar pengar att producera bra journalistik. Här kanske man kan jobba mer med mediearkiv på skolorna och liknande.

LÄS MER: Guiden gör dig källkritisk på fem minuter

LÄS MER: Så gör du för att avslöja falska nyheter

Hur ska era slutsatser användas nu?

– Förhoppningen är att utveckla det här, och vi går vidare nu inför valet och vill ta reda på om nyhetsflödet hos unga ser annorlunda ut då. Vi kommer att bjuda in till en sådan uppföljning. Sedan har vi ett mål att utveckla undervisningsformer runt frågor om källkritik, och ta fram evidensbaserade metoder. Det är något vi håller på med. Ytterligare ett syfte som föreningen Vetenskap och allmänhet har är att bidra till samhällsutvecklingen genom sociala innovationsprojekt. Här bidrar vi till diskussionen om medielandskapet och den goda journalistikens betydelse för demokratin.