Hushållens bostadslån ökade med cirka 200 miljarder kronor under det senaste året och uppgår nu till ofattbara 3 000 miljarder. De höga bostadspriserna och därmed bolånen hålls uppe av bland annat möjligheten att göra skatteavdrag för ränteutgifter.
Den som lånar för att köpa bostad får dra av 30 procent av ränteutgifterna i sin skattedeklaration. Det innebär att staten subventionerar bostadslånen och går därmed miste om stora skatteintäkter.
Den senaste tillgängliga siffran är från 2014 då ränteavdragen kostade staten 18 miljarder kronor. Konjunkturinstitutet beräknar i en prognos att räntan är uppe i 6 procent år 2024 och att hushållens utgifter för bolåneräntor då kommer att subventioneras med 60 miljarder kronor. Det är mer än vad hela pensionssystemet kostar.
Såväl politiska partier som myndigheter har framhållit vikten av att strypa ränteavdragen för att motverka en boprisbubbla. Det har även framhållits som orättvist att den som äger sin bostad kan få en skattesubvention medan samma möjlighet inte finns för den som bor i hyresrätt.
I en intervju med UNT säger finansminister Magdalena Andersson (S) att hon betraktar de stora bolåneskulderna som ett orosmoment. Men hon är i nuläget inte beredd att avskaffa räntesubventionerna.
– Ingen politiker kan utlova att ränteavdragen inte kommer att tas bort men det är inget som står högst upp på min önskelista. Vi har i första hand arbetat med andra åtgärder. Det absolut viktigaste är att bygga bort bostadsbristen som driver priserna uppåt, inte minst här i Uppsalaregionen.
Magdalena Anderssons främsta invändning mot ett avskaffande av ränteavdragen är att det kan slå hårt mot låntagarna.
Går det inte att ta bort ränteavdragen gradvis, med någon procentenhet i taget?
– I så fall skulle det gå oerhört långsamt och med stor omsorg om hushållens ekonomi. Minskar man ränteavdragen måste man göra något kompenserande för att inte försämra hushållens ekonomi. Det är en sak att förändra förutsättningarna för den som tar nya lån, som exempelvis amorteringskraven. Men det är en helt annan sak att förändra förutsättningarna för den som redan sitter med lån.
Var det fel att införa ränteavdragen?
– Det fanns en logik i skattesystemet. Det fanns en fastighetsskatt och ett ränteavdrag. Det var ett historiskt misstag av den borgerliga regeringen att
man inte gjorde något åt ränteavdragen när man avskaffade fastighetsskatten.
Din ovilja att röra ränteavdraget, påverkas det av att det börjar närma sig val?
– I och med att vi inte gjort något under de senaste två och ett halvt åren har detta uppenbarligen inte legat högt på önskelistan då heller.
Det diskuteras om hushållen bara ska få låna en viss summa i förhållande till sin inkomst. Ligger ett sådant förslag före planerna på att ta bort ränteavdragen?
– Vi håller på att utvidga Finansinspektionens mandat och det är en av de saker de tittar på. Det återstår att se vad de kommer med för förslag.
Vad tror du händer om räntorna drar iväg uppåt? Finns det risk för en krasch på bostads- och finansmarknaderna?
– Vi tror inte att det blir problem för banksystemet. Om räntorna ökar och hushållen konsumerar mindre, då kan det dämpa den ekonomiska utvecklingen. Men bedömningar visar att de allra flesta hushållen klarar en ränteökning även om en del, inte minst unga hushåll, löper en större ekonomisk risk.