Förra året inleddes ett pilotprojekt på Akademiska sjukhuset, där tumörer från bröstcancerpatienter undersöktes. Nu ska ännu fler prover analyseras.
– Vi har egentligen testat hur bra det fungerar och om det är värt priset, säger Henrik Lindman, överläkare inom blod- och tumörsjukdomar på Akademiska sjukhuset. 
Och värt priset, det tycker han att det är. Omkring 25 procent färre patienter behöver få cytostatika och behandlingarna får bättre effekt. 
– Det är dubbla vinster. Patienten får lättare rätt behandling och för vården är det kostnadsbesparande, säger Henrik Lindman. 

De tester som genomförs är så kallade RNA- och DNA-analyser.
Vid en RNA-analys får man fram en "molekylär profil" på tumören och kan se hur aggressiv den är. Det hjälper sjukvårdspersonalen att avgöra vilken typ av behandling patienten bör få. 
DNA-analysen innebär att onkologerna kan se om cancern är ärftlig, patientens familj kan då kallas till provtagning. Eftersom det finns ett samband mellan bröstcancer och äggstockscancer kan en sådan analys även hjälpa till att se om det finns risk för en patients släktingar att drabbas av den typen av cancer.

Även tidigare har ärftligheten hos bröstcancerpatienter undersökts men det har varit mer omständligt, berättar Henrik Lindman.
– Tidigare har man gått mer försiktigt tillväga genom att kolla på ärftlighetsmönster och sedan kalla till blodprov. Nu går vi direkt på själva tumören och ser om cancern är ärftlig, säger han.

Artikelbild

| Arkivbild. Under 2018 analyserades DNA från omkring 60 bröstcancerpatienter vid Akademiska sjukhuset. Nu ska ännu fler, både DNA- och RNA-, analyser genomföras.

DNA-analysen är tänkt att fungera förebyggande mot bröstcancer. Genom att undersöka om en person har förhöjd risk att drabbas kan sjukvården testa personen och upptäcka cancern tidigt. Om den testade inte har bröstcancer men har ärftlighet i släkten kan man vara mer vaksam och noggrann, utifall att sjukdomen skulle bryta ut.

På Akademiska sjukhuset anser man sig ligga i framkant när det gäller den här typen av genanalyser. 
– På andra sjukhus är de nog lite avundssjuka. Vi har varit tidiga med detta och kunnat navigera fram på ett bra sätt, säger Henrik Lindman. 

Tanken är att ett hundratal DNA-tester och kring 80 RNA-tester till en början ska kunna utföras per år. Längre fram är målet att kunna kartlägga alla patienter med spridd bröstcancer.