Mätvärdena av framför allt kvävedioxid har blivit avsevärt sämre efter att Uppsalas mätstation flyttades från Stadshuset till ett nytt läge i höjd med Resecentrum. Skälet till flytten var egentligen ombygganden av stadshuset, men i efterhand har det visat sig vara lyckosamt.

– Tanken är att mätplatsen ska vara utsatt och en hotspot för föroreningar, säger Lars Burman på SLB-Analys som ansvarar för mätstationen.

Han säger att flera faktorer vara skälet till att föroreningshalterna är högre på den nya platsen. Gaturummet är trängre. Dessutom står mätstationen på läsidan av gatan, vilket gör att vindarna inte blåser bort föroreningarna lika lätt.

– Sen har det förmodligen betydelse att bussarna stoppar och startar i närheten, säger Lars Burman.

Att ta bort busshållplatserna på Kungsgatan är dock ingen möjlig lösning, enligt UL. Resecentrum är målet för många av bussresenärerna. och att flytta fler busslinjer till Stationsgatan, på andra sidan stationen, är inte heller möjligt.

– Stationsgatan är trång och det är problem med framkomligheten där redan i dag, säger Sture Jonsson, informationschef på UL.

Lars Burman säger också att det inte är bra att bara flytta på föroreningskällan.

– Det finns hälsoeffekter även under gränsvärdesnivån. Och det är ingen lösning om man bara flyttar utsläppen någon annanstans.

Exakt hur stort bidrag till luftföroreningarna som busstrafiken står för är heller inte fastställt. Dieselskandalen visade att utsläppen av kväveoxider från personbilar är mycket högre i verklig trafik än vad biltillverkarnas tester har visat. Mikke Holmberg, miljöadministratör på Gamla Uppsala Buss tycker också att busstrafiken fått stå oförskyllt i skottgluggen.

– Vi har minskat utsläppen från 2,7 gram per kilometer till 1,9 gram per kilometer mellan 2015 och 2018. Vi kan inte ta ansvar för all tung trafik på Kungsgatan, säger Mikke Holmberg.

I takt med att bussarna byts ut blir de renare. I framtiden finns även planer på helt eldrivna bussar i stadstrafiken. Exakt vilken teknisk lösning det kommer att bli är inte bestämt, men förmodligen handlar det om batteridrivna bussar som laddas över natten i bussdepån. Hur stor del av bussflottan som kan gå på el beror dock på om elnätet, som redan är ansträngt i Uppsala till följd av att staden växer, klarar att förse bussdepån med tillräcklig effekt.

– Det kommer i alla fall inte att bli förrän vi flyttar ut till den nya depån i Fyrislund. I den nuvarande är det inte möjligt med laddning av elbussar i den utsträckning som krävs, säger Mikke Holmberg.