– Ett skäl till bristen på organ är att många äldre tror sig vara för gamla för att fungera som donatorer när de dör. Men den kronologiska åldern är inte avgörande. Många äldre har utmärkt fungerande njurar, säger docent Bengt von Zur-Mühlen, överläkare vid Akademiska sjukhusets kirurgiska klinik.

Förra året var den äldsta avlidna njur- och leverdonatorn i Sverige över 90 år!

Hög ålder behöver inte heller vara ett hinder för att bli transplanterad. Före millennieskiftet gjordes inga njurtransplantationer på patienter äldre än 70 år. I dag utgör äldre en växande andel av alla njurtransplanterade. Var nionde person som fick en ny njure 2017 var över 70 år.

Artikelbild

UNT 18 juni 1969, fem dagar efter den allra första njurtransplantationen vid Akademiska sjukhuset.

– Av de totalt nära 6 000 personer i Sverige som levde med ett fungerande njurtransplantat förra året var drygt 400 äldre än 75 år. Många av dem var relativt nyligen transplanterade, andra hade levt med sin nya njure under många år, säger Bengt von Zur-Mühlen.

Den så kallade vävnadstypen är en viktig faktor att ta hänsyn till när man avgör om ett donerat organ passar någon av patienterna som väntar i transplantationskön.

– Men även andra faktorer har betydelse. Vi försöker till exempel också att i viss mån matcha donatorer och mottagare åldersmässigt så att åldersskillnaden mellan dem inte är större än 15 år, säger Bengt von Zur-Mühlen.

Vid årsskiftet väntade 666 personer på att få en ny njure. Det är drygt 200 fler än de cirka 450 som kan förväntas bli njurtransplanterade i år.

– Fortfarande är behovet av njurar till transplantationer alltså större än efterfrågan och det händer dessvärre att patienter på väntelistan hinner dö innan det finns någon njure som passar dem, säger Bengt von Zur-Mühlen.

Ändå visar upprepade undersökningar att över 80 procent av befolkningen i Sverige är positiva till att donera sina organ efter döden. Men endast 15 procent har tagit det aktiva steget att till exempel fylla i donationskort.

I början av juni presenterade regeringens utredare Sten Heckscher sitt betänkande för att befrämja organdonation. I utredningen ges bland annat förslag på tydligare regelverk för vilka intensivvårdsinsatser döende individer kan ges för att göra organdonation möjlig och tillvarata viljan att donera organ.

Sedan hjärndödsbegreppet infördes 1988 har i princip endast den lilla grupp personer som avlidit under respiratorvård och vars blodcirkulation ännu inte upphört varit aktuella för organdonation efter döden.

I ett pilotprojekt vid några svenska intensivvårdsavdelningar förra året undersöktes möjligheten att även använda donatorer som dött efter att deras hjärta först slutat slå och vars organ därför under en kort tid varit helt utan blodförsörjning.

– Sådan så kallad donation efter cirkulatorisk död används redan i flera andra länder som komplement till donation efter hjärndöd i respirator. Erfarenheterna av det svenska pilotprojektet talar för att detta skulle kunna ge ett viktigt tillskott av njurar och andra organ för transplantation även här, säger Bengt von Zur-Mühlen.

Det finns tre sätt att tillkännage sin vilja att donera organ och vävnader till transplantationer när man dör: att prata med anhöriga, att fylla i ett donationskort och att anmäla sig till Socialstyrelsens donationsregister. Donationskort finns på apoteket eller vårdcentralen. Anmälan till donationsregistret kan göras på webbplatsen www.livsviktigt.se