SVT:s program Gift vid första ögonkastet har inte lyckats särskilt bra med att para ihop folk. Men i den senaste säsongen blixtrade det till: John Wallén från Uppsala och Sara Lannergren från Stockholm tycktes hitta hem i varandra. Även om hon verkade ha starkare känslor. Eller ...?
– Alltså, vinkeln de valde i programmet var ju att Sara var kär och jag var rädd för att binda mig, säger John Wallén.
Stämde det inte?
– Till viss del, men inte så mycket som det verkar i programmet. För jag var ju också helt tagen av henne. Och hon grubblade också på de här sakerna, om hon skulle binda sig och om jag var den rätte, sånt som är naturligt att fundera över när man precis träffat nån.
Åtta månader har gått sedan programmet spelades in och paret i sista avsnittet sa att de ville fortsätta vara gifta. När kamerorna slocknade kunde de slappna av.
– Man behövde inte längre anpassa sig efter SVT eller planera in saker att göra hela tiden, som att åka och hälsa på den andres föräldrar fastän vi knappt haft tid att prata bara vi två. När det bara var jag och Sara var det ju mer avslappnat.
Under inspelningarna behövde de ständigt svara på hur de hade det och kände för varandra. Men frågorna fortsatte komma från omgivningen även när vardagen sedan kom. Allt detta har slitit på deras relation.
– Det blir väldigt konstigt och påfrestande. Framför allt när man inte själv vet exakt vad man tänker och känner.
Så om jag frågar hur ni har det i dag...?
– Haha, vi har faktiskt sagt nu att vi inte tänker säga så mycket. Vi är fortfarande gifta, så mycket kan jag säga. Och vi är glada med varandra. Men det är fortfarande ett distansförhållande. Framtiden vill vi inte spekulera så mycket i.
John bor och jobbar i Uppsala: han är brandman på Bärby brandstation. Sara bor i Stockholm, men jobbar sedan i höstas i Uppsala. De blir ofta igenkända, inte minst när syns tillsammans.
– Särskilt folk över femtio är ganska oblyga och kommer fram och frågar eller säger att vi är söta ihop.
Fick ni visa er ihop innan sista avsnittet var sänt?
– Ja, några såna restriktioner hade vi inte. Men om någon frågade fick vi inte berätta om vi var ett par eller inte.
Det finns säkert många som tycker att det är knäppt att gifta sig med någon man aldrig träffat?
– Det har jag ju förståelse för. Det är ju en ganska ... bisarr grej. Men jag är väldigt glad att jag gjorde det. Jag fick ju träffa Sara! Och så fick jag lära mig sjukt mycket om mig själv. Som att jag offrar väldigt mycket av mig själv för att uppfylla förväntningar som jag tror att folk har på mig.
Skulle du råda andra att vara med i programmet?
– Ja, om man är beredd på och tycker det är spännande att jobba med sig själv. Jag gillar det, jag tror att psykisk ohälsa ofta grundar sig i att man vet för lite om hur man själv är. Det var fantastiskt kul att vara med, en jäkla upplevelse. Men mer påfrestande än jag trodde det skulle vara.