Grävlingarna har den här sommaren varit synliga både dag och natt. Det säger viltvårdaren Lasse Johansson som hela dagarna ägnar sig åt att leta upp djur som ställer till med problem i hus och trädgårdar.
Att skjuta grävlingar är inte speciellt populärt, men det är vad som väntar de grävlingar som fastnar i någon av Lasse Johanssons stålburar.
- Folk tycker inte att grävlingarna är så gulliga när de får veta att de äter upp igelkottar. Är man rädd om igelkottarna i trädgården så bör man ta bort grävlingarna.

I förra veckan berättade UNT om hans arbete med att skrämma och skjuta kajor. Men det är bara en av hans sysslor. Den här sommaren har han fått ägna sig extra mycket åt att skjuta grävlingar.
- Jag förstår inte varför, men de har varit överallt i sommar.
Ett femtontal grävlingar har fångats i kommunens speciella grävlingfällor som står utplacerade på olika platser i Uppsala, bland annat i Linnéträdgården och på Kåbovägen. Extra mycket grävlingar har observerats i Slavsta i östra delen av Uppsala.

Grävlingarna brukar fastna i buren nattetid då de är ute och letar föda.
- Men på dagarna kan ungarna vara ute och skena, berättar han.
Grävlingarna kan ställa till med problem när de gräver sig ner i husgrunden hemma hos folk. Lasse Johansson berättar om ett exempel där grävlingar underminerade en stuga så pass att mittstocken under huset sjönk en halv meter.
Andreas Seiler, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, uppskattar att det finns bortåt 300 000 grävlingar i Sverige.

Han känner inte till om det varit extra mycket grävlingar i sommar. Men det varma och regniga vädret gynnar grävlingarna, berättar han:
- Då kommer daggmaskarna upp till ytan och då blir grävlingarna mer synliga för oss.
Ofta är det institutioner på universitet eller skolor som får de avlivade djuren för att använda dem i sin forskning eller undervisning.


daniel.jansson@unt.se 018-478 14 17