Det är med glädje och ett visst mått stolthet som Emma Metcalfe och Jessie Xu bläddrar mellan sidorna i "Resistens, antibiotikans öde i våra händer". Tidningen är fyrtiofyra sidor lång och resultatet av många veckors hårt arbete.Tillsammans med sina lärare Ida Solum och Sofie Mellberg, och de andra bioteknikeleverna på Rosendalsgymnasiet står Emma och Jessie som medförfattare till tidningen.

Eleverna har intervjuat forskare, läkare och personer inom olika myndigheter om antibiotikaresistens, vad det innebär och vilka problem det medför. Emma och Jessie tycker att arbetet har varit både roligt och lärorikt.

– Det har varit väldigt kul, och jag har lärt mig mycket. Att antibiotikaresistens är ett så omfattande problem visste jag inte innan vi börjande med projektet, berättar Emma.

Artikelbild

| Vill nå ut. Bioteknikeleverna vill sprida kunskap om resistenta bakterier.

Antibiotika är samlingsnamnet för en grupp läkemedel som används för att behandla infektioner orsakade av bakterier. Att de bakterier som är mest resistenta mot antibiotika gynnats, och selekteras fram av det naturliga urvalet är normalt. Men det innebär att ju mer antibiotika vi använder, desto snabbare ökar resistensen.

– Om vi inte stoppar resistensspridningen så finns det risk att vi inom en snar framtid kommer att behöva leva som vi gjorde innan upptäckten av antibiotika, berättar Jessie.

Att sprida information om problemet är en bra början, anser eleverna. Med hjälp av tidningen hoppas de kunna bidra till att kunskap om antibiotikaresistens når fler.

Projektet genomfördes i samarbete med Uppsala Antibiotic Center, en satsning av Uppsala universitet för att stärka arbetet mot antibiotikaresistens. Linus Sandegren som sitter i ledningsgruppen är nöjd med elevernas arbete, och välkomnar fler samarbeten mellan universitetet och gymnasieskolor.

– Specialsatsningar som den här är fantastiska, och ett väldigt bra sätt för att nå ut med information till allmänheten.

Tidningen må vara färdigskriven, men arbetet fortsätter för biotekninkeleverna. Nästa steg är att åka ut och föreläsa för niondeklassare, och dela med sig av vad det lärt sig. Något som Jessie ser fram emot.

– Det ska bli spännande, det känns det som ett väldigt bra sätt att föra kunskapen vidare.

Om resistensspridningen inte bromsas kommer sjukdomar som idag går att bota bli mer svårbehandlade. Dessutom riskerar hela den moderna sjukvården att slås ut, då antibiotika behövs vid både canceroperationer och organtransplantationer.

– I Sverige är vi duktiga på att hantera antibiotika, men det räcker inte. Resistensspridningen är ett globalt problem och utmaningen ligger i att få alla att arbeta mot samma mål, säger Emma.