Den slutsatsen drar forskare vid bland annat Uppsala universitet och Bournemouth university i en studie som publiceras i tidskriften Proceedings of the Geologists´ Association.

– Vår upptäckt är kontroversiell. Den visar att evolutionen av människofötter startade långt tidigare än man hittills trott och strider också mot den vedertagna uppfattningen att det inte funnits tidiga förmänniskor utanför Afrika, säger professor Per Ahlberg vid Instititionen för evolutionär organismbiologi, Uppsala universitet.

Avtrycken i ett cirka 5,7 miljoner år gammalt, av erosionen blottat sandstenslager på nordvästra Kreta upptäcktes av den polske paleontologen Gerard Gierlínski. Han och hans kollega Gregorz Niedzwiedzki, nu vid Uppsala universitet, slogs av likheten med spår som människofötter kan avsätta i fuktig sand.

Artikelbild

| Per Ahlberg

Den ingående analys som sedan dess har gjorts av ett internationellt tvärvetenkapligt forskarteam, lett av Per Ahlberg, bekräftar fullt ut att likheten med nutida människofotspår var mer än en slump.

– För det första är avtrycken så många att vi kan utesluta att de skulle vara någon sorts slumpartat uppkomna strukturer i berget, som bara råkar likna fotspår. För det andra skiljer deras utseende från alla andra landlevande djurs, inklusive dem från vår närmaste nu levande släkting schimpansen, säger Per Ahlberg.

Fotspåren från Kreta har stora likheter med världens mest kända fossila fotavtryck från förmänniskor – kanske av samma art som den ikoniska Lucy – som påträffades i förstenad vulkanaska i Laetoli i Tanzania för drygt 40 år sedan. Den stora skillnaden mellan dem är dateringen.

– Spåren på Kreta är hela två miljoner år äldre än spåren i Laetoli. Ändå hade den varelse som lämnade avtrycken på Kreta betydligt mindre aplika fötter än dem vi ser hos den en miljon år yngre förmänniskan Andipithecus ramidus, som av många forskare påståtts vara en direkt förfader till både Lucy och oss själva,

Artikelbild

Tre av fotspåren, med det som är själva avtrycken från tår, fotsula och häl markerade i grönt till höger.

säger Per Ahlberg.

Att det skulle ha funnits förmänniskor på Kreta för 5,7 miljoner år sedan går också stick i stäv med den vedertagna uppfattningen att förmänniskanornas, homininernas, historia under flera miljoner år var begränsad till Afrika och att det dröjde till för knappt två miljoner år sedan innan några av dem påbörjade en utvandring till Europa och Asien.

– Eftersom enda sättet att för 5,7 miljoner år sedan ta sig till Kreta var via en landbrygga till det grekiska fastlandet innebär vårt fynd att det redan då måste ha funnits förmänniskor också i andra delar av sydöstra Europa och längs östra Medelhavskusten, säger Per Ahlberg.

Per Ahlberg är nog den Uppsalaforskare som oftast lyckats få sina vetenskapliga arbeten publicerade i ledande tidskrifter som Nature och Science. Arbetet om fotspåren på Kreta däremot ratades av flera tidskrifter innan det till sist antogs för publicering i den ganska "okända" specialisttidskriften Proceedings of the Geologists´ Association.

– Som jag ser det är ändå detta det i särklass viktigaste vetenskapliga arbetet jag har gjort, och en lika viktig upptäckt som fyndet av Pekingmänniskan för snart 100 år sedan. När våra kontroversiella fynd nu äntligen publiceras ser jag verkligen fram emot debatten som det kommer att skapa inom forskarsamhället, säger Per Ahlberg.

Han hoppas också att upptäckten ska bli utgångspunkt för sökandet efter fossil som kan ge en bild av hur andra delar av kroppen än bara fötterna såg ut hos de tidiga förmänniskor – kanske våra egna avlägsna släktingar – som för miljontals år sedan levde på Kreta.

– Där det finns bevarade fotspår bör det också finnas goda chanser att hitta regelrätta fossil, säger Per Ahlberg.

Fotnot: hela den vetenskapliga artikeln kan läsas på: http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S001678781730113X