Innerstaden kommer att växa åt alla väderstreck, men det är söderut som den kommer att växa mest. Det säger projektledaren Karin Åkerblom som deltagit i kommunens utredning av innerstadens utveckling.

– Definitivt söderut! Vi ser de förändringar som sker i kvarteret Hugin, hela länsstyrelsekomplexet ersätts med bostäder och verksamheter. Det blir ett nytt parkstråk ner till Fyrisån, Lantmännen Cerelia ser ut att flytta och det kommer att byggas fler bostäder precis vid ån. Uppe vid resecentrum, längs Strandbodgatan, byggs snart Juvelen. Det är så mycket som vibrerar i södra området och det kommer att röra sig mycket människor där.

Till söder på den nya innerstadskartan räknas allt som ligger inom en 300 meters radie från Strandbodgatan. Den som dessutom drar en rak linje från Strandbodgatan över Fyrisån hamnar på Sjukhusvägen där Studenternas idrottsplats omfattas av utvecklingsplanerna.

Artikelbild

Förändringarna i söder kommer att förändra mycket av stadsbilden; Juvelen nära Resecentrum kommer att ge plats för 500 arbetsplatser. Kungsängenområdet med en prognos på 5 000 bostäder kopplas ihop med innerstan på ett helt nytt sätt. Det sker med hjälp av förändringarna i Huginområdet i trakterna kring korsningen Strandbodgatan och Östra Ågatan.

Beskedet nyligen om att Lantmännen Cerelia på Östra Ågatan stänger Ångkvarnen 2017 passar visionärerna på stadsbyggnadskontoret: Kungsängenområdet och Huginområdet ska bilda ett stadsliv ”som inte är möjligt någon annanstans i staden”.

– Kommunen har inlett en dialog med Lantmännen om fastigheten. De är markägare och det här är ett område som är jätteviktigt för stadsutvecklingen, säger Karin Åkerblom.

Men en förutsättning för att få den södra delen av innerstaden att leva är att det blir mer än bara bostäder. Som UNT tidigare berättat finns det tankar om ett kulturcentrum i före detta Köttbesiktningsbyrån på Strandbodgatan 3, men det krävs mycket mer, menar Karin Åkerblom.

Artikelbild

– Det måste finnas intressanta bottenplan med entréer, verksamheter och butiker som ger liv åt gatan. Det är viktigt att inventera lantmännens byggnader också, här finns karaktärsbyggnader som kanske kan ges ett nytt innehåll som bidrar till en levande stadsdel.

Men det vibrerar på fler områden i den framtida innerstan. Utredarna kallar dem för katalysatorer, utvecklingsområden som redan i dag driver på utvecklingen av innerstan och där det ställs extra höga krav på tillkomst av ”stadslivsgenererande funktioner”. Två av dessa områden är Råbyvägen och Sysslomansgatan. Båda föreslås omvandlas med fler kringliggande bostäder och ”levande bottenvåningar” som ger utrymme för handel och olika verksamheter.

Artikelbild

| Hit men inte längre. Bostadsbyggandet tar stopp vid Kungsängsesplanaden på grund av reningsverket.

– Vi ser att det i dag sker förändringar i dessa områden och det gäller att vi har en idé om vad staden behöver här. Vi måste skapa ett område som genererar stadsliv med publika lokaler och härliga ställen där människor kan vistas, parkytor och bra kopplingar till omgivningen.

Hon tror att Stora torgets tid som stadskärnans enda mittpunkt är över. Resecentrum har blivit ännu ett nav och hon tror att Vaksala torg, med föreslagna förändringar som integrerad busshållsplats och mer evenemang, kan få tydligare karaktären av ett torg med puls året runt.

Artikelbild

– Jag tror inte att man i framtiden kommer att kunna peka ut stadens mitt, man kan inte säga att Triumfbågen eller Champs Ellysée är kärnan av Paris. Det kommer att finnas flera områden som har en stadslivskaraktär som de inte har i dag.