– Vi har högt söktryck och långa köer till våra boenden, säger Uppsalabon, Maja-Stina Skarstedt, operativ chef för Tech Farm.

Företaget har startat två co-livingfastigheter i Stockholm: Hus 24 i Gamla stan för 15 personer och K9 på Östermalm med 44 boende.

– Det är ett nytt sätt att bo på. Meningen är att öka välmåendet genom att bryta isoleringen mellan människor; Sverige anses ju ibland vara världens mest ensamma land. Samtidigt ska de boende slippa ha för stora ytor och istället dela och spara på resurserna, säger Maja-Stina Skarstedt.

Artikelbild

| Maja-Stina Skarstedt säger att co-living kan bryta isoleringen mellan människor.

De boende har varsin privat del men också gemensamma utrymmen som kök, vardagsrum, yogarum, mötesrum, rum som är kontor på dagen och blir någons lägenhet på kvällen. De boende har inga förpliktelser men kan mycket väl gå ihop om matleveranser och dylikt.

Genom Vinnova har Tech Farm fått anslag till forskare från Karolinska institutet och Stockholm universitet.

– Forskningen visar att de boende funnit trygghet i att leva med andra och har blivit bra på att säga nej och sätta gränser runt sin egen sfär. Att ha ramverk har visat sig jätteviktigt för att alla ska veta vilka regler som gäller, säger Maja-Stina Skarstedt.

Kan Uppsala vara intressant för Tech Farm?

Artikelbild

| Ett yogarum hör till de gemensamma ytorna.

– Absolut, jag tror Uppsala skulle kunna passa. Här är internationellt och det finns många nyinflyttade som efterfrågar flexibelt boende.

Kerstin Kärnekull är arkitekt och bor sedan 25 år tillbaka i kollektivhuset Färdknäppen i Stockholm. Hon är redaktör för föreningen Kollektiv Nu:s hemsida.

– Intresset för att bo i kollektivhus ökar definitivt, både bland unga, barnfamiljer och seniorer. Det var en våg av kollektivboende på 1980-talet och det är en andra våg nu. Människor tänker inte att de behöver ha allt själva utan ser fördelar med att dela, säger hon.

Kerstin Kärnekull är författare till boken "Gemenskap och samarbete i kollektivhus och bogemenskap" och har följt utvecklingen länge.

– Det började med två bogemenskaper i Köpenhamn på 1970-talet. Men danskarna vet inte att de var störst, bäst och vackrast, säger hon.

Numera finns kollektivhus i stora delar av Europa, New Zeeland, Australien, USA och Japan. I Sverige är antalet kollektivhus 55 och mer än 10 grupper är på gång. Förutsättningarna är olika.

– Uppsala och Göteborg anstränger sig. Men jag önskar att fler kommuner kunde ändra tankesätt och upplåta mark till små grupper som vill starta bogemenskaper istället för att bara satsa på stora byggföretag.