Mejlbombning, telefonsamtal och förföljelse. Årligen förekommer tre till sex fall av stalking på Akademiska sjukhuset.

Namnen på vårdpersonal som varit delaktiga i patientens vård, finns tillgängliga i patienternas journaler på nätet. En patient som exempelvis besökt akutmottagningen kan ha 10–15 i personalen som gått in i dennes journal.

– Politikernas beslut att göra logglistor med fullständiga namnuppgifter på vårdpersonal som varit delaktiga i patientens vård tillgängliga, utsätter personalen för onödiga risker som exempelvis stalking, säger Anna Rask–Andersen, ordförande för yrkesföreningen Sjukhusläkarna och tidigare huvudskyddsombud för SACO.

Artikelbild

| – Det pågår en dialog om möjligheten att anonymisera personalens namn i patientjournalerna, säger John Belling, säkerhetssamordnare på Akademiska sjukhuset.

– Allt från den som sitter i kassan och tar emot patienten till läkaren som ska ge behandling eller i efterhand följa upp olika svar på undersökningar går in i journalen. Hundratals personer i sjukvårdspersonalen kan ha varit inne i en journal vid en kronisk sjukdom. Sen kan patienten lätt ta reda på personalens adressuppgifter genom exempelvis Hitta eller Ratsit, säger Anna Rask–Andersen.

Hon menar att hot och våld blivit allt grövre och att personalen på akutmottagningen är rädda. Det har förekommit att patienter har ringt och sökt upp personal på akutmottagningen i deras hem.

– Personalen klistrar över sina efternamn på namnskyltarna, men det spelar ingen roll när hotfulla patienter kan ta del av fullständiga namn via loggarna i journalen på nätet, säger hon.

Upplands allmänna läkarförening anser att loggarna med fullständigt namn borde stoppas och istället ersättas av funktionsbeteckningar som exempelvis sjuksköterska 2 eller överläkare 12.

– Poliser i yttre tjänst har endast nummer på sina hjälmar. Det finns anledning att skydda sjukvårdspersonal på samma sätt som polisen, säger Anna Rask–Andersen.

John Belling som är säkerhetssamordnare på Akademiska sjukhuset, säger att stalking inte är "jättevanligt".

– Visst förekommer det och antalet ärenden är ganska konstanta. Vanligast är att någon bombarderar medarbetare med mejl, telefonsamtal och/eller sms. Men även att någon förföljer eller söker upp medarbetare inträffar, säger han.

Säkerhetsenheten arbetar med stöd till chefer och till verksamheten och vidtar vid behov åtgärder för att trygga den drabbade och hjälper till med att förmedla kontakter med till exempel polis och kvinnofridsenheten. Sjukhusets HR-enhet finns också som stöd och hjälp och själva arbetsmiljöansvaret ligger hos cheferna.

På Akademiska sjukhuset pågår en dialog om möjligheten att anonymisera personalens namn i patientjournalerna.

– Det här är inte bara ett problem på Akademiska sjukhuset, utan ett nationellt problem vi har på grund av den rådande lagstiftningen och offentlighetsprincipen. För personalens del tror jag det skulle skapa trygghet med anonymiserade namn, säger John Belling.

Malin Sjöberg Högrell (L), ordförande i sjukhusstyrelsen säger dock att det inte är aktuellt med en anonymisering av namn på sjukvårdspersonalen i journalerna.

– Region Uppsala var först i landet med att göra patientjournalerna tillgängliga digitalt via 1177. Att ge patienterna tillgång till sina journaler är en viktig demokratisk rättighet. Risken för stalking är liten. Jag förstår att personalen kan känna oro. Men vad jag förstått är det främst ett problem på akuten och jag tror mer på att titta på enskilda riskfaktorer som finns där, säger hon.

anna-mikaela.wass@unt.se