Om folk slutade kasta sina plastförpackningar i sopor för brännbart skulle koldioxidutsläppen från Vattenfalls anläggning i Uppsala kunna komma ner till nära noll. Det var budskapet från en chef inom Vattenfall i Uppsala i en UNT-artikel nyligen.

Bakgrunden är att Vattenfalls anläggning i Boländerna eldar med sopor för att framställa fjärrvärme. Men plasten som hushållen kastar i det brännbara avfallet kan inte Vattenfall sortera bort.

Följden blir att mängder av fossil plast eldas upp vilket skapar utsläpp av 140 000 ton koldioxid per år från sopförbränningen i Boländerna. Det är ungefär lika mycket som Uppsalas samtliga bilar släpper ut årligen.

De som kan göra något åt saken är främst hushållen själva. Men många känner nog en osäkerhet kring vilken plast man ska sortera ut för återvinning.

Kan man lämna en plastpåse för återvinning eller bara hårda plastförpackningar? Måste plasten vara helt rengjord för att den ska kunna tas om hand? Och är det inte så att all plast man lämnar för återbruk ändå bränns upp?

– Lämna in den plast du har för återvinning. Det är vår uppgift att ta hand om den.

Så lyder det entydiga budskapet från Mattias Philipsson, vd vid Svensk plaståtervinning som tar hand om den plast som lämnas in vid Uppsalas 40 återvinningsstationer.

Mattias Philipsson betonar att det givetvis är en fördel om plasten är rengjord innan den lämnas in, men att det är bättre att den kommer in smutsig än inte alls.

Årligen används cirka 130 kilo plast per invånare i Sverige vilket är en ökning med 30 kilo sedan 2012. Cirka 40 procent utgörs av förpackningar.

Ungefär hälften av plasten sorteras fel av hushållen och eldas upp med de brännbara soporna medan 45 procent av plasten lämnas för återvinning.

En stor del av plasten som lämnas in för återanvändning sorteras sedan bort för att den är alltför smutsig, håller för låg kvalitet eller av tekniska skäl. Av den totala mängden plast som sätts på marknaden i landet är det knappt en tiondel som i slutänden blir ny plastråvara.

Men mycket är på gång för att öka återanvändningen.

De som producerar plast måste betala en avgift för att materialet ska samlas in och återvinnas. Sedan i våras är den avgiften 25 procent högre för plast som inte är återvinningsbar.

ICA, Coop, Lidl, Hemköp och andra livsmedelsjättar i branschorganisation Svensk Dagligvaruhandel har utlovat att de plastförpackningar som säljs i butikerna ska vara återvinningsbara 2022.

– En del plastsorter behöver förändras för att kunna återanvändas. Även om målet är tidspressat tror vi det går att uppnå, säger Svensk Dagligvaruhandels vd Karin Brynell.

Enligt utfästelsen ska dessutom alla plastförpackningar  vara gjorda av förnybar eller återvunnen råvara senast 2030.

– Där är utmaningen bland annat tillgången på fossilfri plastråvara, uppger Karin Brynell.

Ett exempel på en förändring som redan skett är att köttkoncernen HK Scan i år slutar sälja kött i svarta plasttråg eftersom de inte kan återvinnas.

I maj 2019 invigdes en sorteringsanläggning i Motala dit all återlämnad plast i landet skickas för sortering. Innan dess skeppades 70 procent av plasten utomlands.

– Anläggningen i Motala är den största av sitt slag i Europa och byggd för att kunna hantera allt fler plastmaterial. Den kan sortera 120 000 ton plast per år vilket är betydlig över det nuvarande behovet på 80 000 ton, berättar Mattias Philipsson vid Svensk plaståtervinning som äger anläggningen.