Sjukhusdirektör Kerstin Westholm anser att de framtidsprognoser som görs många gånger är för snäva.
– Vi har sett liknande prognoser tidigare. I de som gjorts nu utgår man enbart från att vi blir äldre och att vårdkostnaderna ökar på grund av det. Men man måste sätta in utvecklingen i ett mycket bredare perspektiv. Vi får ständigt nya forskningsgenombrott och läkemedel som gör att vi kommer att kunna bota fler. Vi lever faktiskt längre och är friskare. Situationen är inte så nattsvart som den beskrivs, säger Kerstin Westholm.
Landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman (M) anser att rationaliseringarna av sjukvården måste fortsätta. Parallellt är det nödvändigt att familjen, skolan och arbetslivet ta sitt ansvar för arbetsmiljö och ett liv som förebygger sjukdomar. Samspelet mellan staten, den kommunala omsorgen och landstingsvården måste förstärkas.
– Det är en hel kedja av delar som måste fungera tillsammans. Man kan inte bara lasta över allt på sjukvården, säger han.

Samtidigt tror han att alliansens arbetslinje är lika viktig för vården som för andra samhällsområden.
– Om folk har ett jobb så ingår de i ett socialt sammanhang och då mår de också bättre och kräver mindre vård. Dessutom bidrar de till samhället och betalar skatt. Vi föder fler barn och fler pensionärer arbetar. Allt det här minskar trycket på vården, säger han.

Det låter på er som att ni tror att allt löser sig självt om alla hjälps åt. Är det inte så att ni ”duckar” för de svåra framtidsfrågorna som Sveriges kommuner och landsting sade i torsdagens UNT?
– Det håller jag inte med om. Vi har hela tiden en kraftig produktivitetsökning. Vi har kortat vårdtiderna enormt jämfört med för tio år sedan. Det finns ingen anledning att tro att det skulle avta, säger Erik Weiman.

Men SKL spår en skattehöjning med 13 kronor om inget görs?
– Om vi inte gör något så blir det till slut svårt naturligtvis. Men de skattehöjningar som gjorts på senare år har bara inneburit att kostnadsutvecklingen ökat. Vad jag ogillar är när skattemedel används ineffektivt. Vi måste fortsätta se hur vi använder våra pengar i stället, säger Erik Weiman.
Någon enkel plan för att möta en situation där behoven av resurser accelererar finns inte och är inte heller nödvändig anser Erik Weiman och Kerstin Westholm.
– Vi måste jobba med de här frågorna varje dag året runt. Det går inte att sia så långt in i framtiden och vilka behov som kommer. Det finns inga enkla lösningar. Hur mycket vi än pressar ned väntetiderna så finns det människor som anser att de väntat för länge.

Men känner ni ingen oro för att ni har ett stort  finansieringsproblem om 15 år. Det visar ju er egen utredning?
– Nej. Vi ger mer vård och vi använder mer skattepengar till vård än någonsin tidigare. Det finns inte fog för någon oro. Men det finns en föreställning om att vården varit bättre förr. Det har den inte, säger Erik Weiman.
Flera Uppsalabor som UNT talat med är oroliga för att de inte kommer att kunna få samma vård om landstingen tvingas prioritera hårdare. Erik Weiman tror inte det blir några prioriteringar i första taget.
– Vi kan börja prata prioriteringar den dag vi vet att vi använder varje skattekrona effektivt. Det gör vi inte idag, säger han.